Okunskap bakom olyckan i Kirunagruvan
Dödsolyckan i Kirunagruvan i februari orsakades på grund av okunskap om svagheten i berget. LKAB misslyckades med att se förutse riskerna av en seismisk händelse i området. Det framgår av gruvbolagets interna utredning.– Olyckan är en oerhörd tragedi för Emil Nilssons anhöriga och arbetskamrater och ett stort misslyckande i LKAB:s omfattande säkerhetsarbete, säger gruvchef Monica Quinteiro.
Foto:
Under måndag eftermiddag presenterade LKAB sin internutredning om dödsolyckan i Kirunagruvan som inträffade den 2 februari i år då lastbilschauffören Emil Nilsson omkom i block 19 i Kirunagruvan. Enligt LKAB kunde man inte förutspå skalvet. Bergutfallet orsakades av det skalv som förstärkningarna inte klarade.
Bergförstärkningen höll inte
Christina Dahnér, bergmekanikchef vid LKAB, har lett den utredningsgrupp, bestående av experter vid LKAB och Gruvtolvans skyddsombud, som tillsattes direkt efter dödsolyckan. Även en extern granskningsgrupp bestående av internationella och nationella experter på bergteknik, bergmekanik och gruvseismologi har arbetat med att granska fakta och slutsatser i utredningen.
Utredningen visar att dödsolyckan är en kombination av väldigt höga spänningar i ett område och en del strukturer i berget som LKAB inte kände till.
– När de samverkar får vi en glidning i berget som genererar ett skalv. De kraftiga vågorna i bergmassan genererade stora skakningar i gruvorten. De förstörde bergförstärkningen, säger Christina Dahnér och konstaterar att flera områden i gruvan nu måste undersökas.
”Vi förutsåg inte riskerna”
Det var inte känt för LKAB att området där dödsolyckan inträffade var särskilt farligt. I november 2007 inträffade det ett skalv i block 19, (samma block som dödsolyckan), men det bedömdes som en engångsföreteelse.
- Vi beklagar att vi inte förutsåg riskerna i det här området. Det är ett misslyckade för oss och en tragedi för de anhöriga som har drabbats, säger gruvchefen Monica Quinteiro.
Emil Nilsson deltog i arbetet med att driva nya orter, göra nya gruvgångar in mot malmkroppen och området där raset inträffade, på 907-metersnivån var enligt LKAB väl förstärkt, men förstärkningen höll inte. Enligt Christina Dahnér handlar det om att använda rätt sorts förstärkning, inte enbart mängden för att förhindra ras.
För att undvika att liknande olyckor inträffar i framtiden investerar LKAB 140 miljoner kronor. Främst rör det sig om en ny design av bergförstärkning och en utbyggnad av seismiksystemet.
LKAB anställer 59 nya personer som ska arbeta med bergförstärkning. Ett kompletteringsarbete som ska pågå under två - tre år och som innebär att samtliga riggar ska kompletteras. Syftet är att se till att rätt sorts förstärkning används, en kraftigare sådan.
Utbyggnaden av seismiksystemet ska förhindra att liknande olyckor inträffar och de mätare som nu installeras täcker hela gruvorna i Kiruna och Gällivare.
– I dag har vi 18 geofoner, nu installerar vi 100 till. I dag ser vi enbart aktiviteten på två områden i gruvan. Planen på att bygga ut systemet var redan på gång under förra året, men vi trodde att vi hade mer tid på oss, säger Christina Dahnér.
Stödjer utredningen
Harry Rantakyrö, ordförande vid Gruvtolvan i Kiruna närvarade vid presskonferensen.
– Vi står bakom utredningen. Det som är bra är att utredningen visar konkret vad som ska göras. Att det nya sättet att förutse var en seismisk aktivitet kan ske är bra samt att personalen får information och rapporterar. Då har man kommit långt.
Emil Nilssons familj samt anställda under jord fick information kring utredningen under måndagen.
Så jobbar vi med nyheter