Oenighet kring bidrag

En stor del av de 34 miljoner kronor som EU har avsatt till Sametinget för att stödja rennäringen ligger oanvända. En förutsättning för att kunna starta ett projekt är att exempelvis länsstyrelsen eller kommunen står för hälften av pengarna. ? Stödet från länsstyrelsen i Norrbotten har dock varit lågt, menar Lars Anders Baer, Sametingets styrelseordförande.

KIRUNA2005-07-26 06:30
Sametinget uppmanar same-byarna att söka EU-medel som insatsrådet, mål 1 Sápmi norra, har fått för att finansiera utvecklings-projekt inom ren-näringen. Av de 34 miljoner kronor som beviljades från EU för fem år sedan, återstår fortfarande 15 miljoner kronor. Innan utgången av 2006 måste pengarna ha använts, därefter går de inte längre att använda till utvecklings-projekt.<br>Svårt med finansiering<br>För att kunna sätta igång med ett projekt krävs det att länsstyrelsen eller kommunerna står för halva finansieringen. Det är dock något som inte har fungerat fullt ut enligt Sametingets styrelseordförande, Lars Anders Baer.<br> ? Vi har haft svårt att få nationell finansiering av projekten, stödet från länsstyrelsen i Norrbotten har varit lågt, säger han.<br>Intresset från samebyarna att söka pengar till projekt har dock inte varit tillräckligt stort. Lars Anders Baer tror att en orsak till det är att många avskräcks från att söka finansiering.<br> ? Många renskötare drar sig för att söka pengar till nya projekt eftersom de tycker att det är svårt att få medel från länsstyrelsen. Stödnivån från länsstyrelsen i Norrbotten ligger lågt i jämförelse med länsstyrelserna i Västerbotten och Jämtland, säger han.<br> ? Men jag vill inte spekulera i vad det beror på, det viktigaste är att vi får igång en diskussion i den här frågan, säger Lars Anders Baer.<br>Håkan Spett, länsråd i Norrbotten, ställer sig frågande till Lars Anders Baers uttalanden:<br>Vill träffas<br> ? Vi på länsstyrelsen förstår inte vad han menar, jag har aldrig hört honom säga det här tidigare. Vi ska försöka träffa honom och höra vad han har att säga. Det är klart att vi också är oroliga över att det är så få i samebyarna som söker pengar till projekt. Men vi har inte upplevt att vi har sagt nej till projekt som är bra, tvärtom försöker vi verkligen hjälpa till, säger Håkan Spett.<br>Pejla renar<br>Projekten kan bland annat innebära att man testar nya tekniska system, till exempel för att pejla in renar, som Sirges sameby i Jokkmokk gör. Kartläggning av rennäringen och olika turistprojekt är också något som några samebyar har sökt pengar till.<br>Kommunerna får dock positiv kritik av Lars Anders Baer.<br> ? Generellt sett har kommunerna i Norrbotten blivit allt mer engagerade i det samiska näringslivet sedan vi gick med i EU, säger han.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om