Ny teknik ska rena giftsjö

Provsaneringen av sjön Ala Lombolo har blivit uppskjuten flera gånger. Men till sommaren startar ett pilotprojekt för att testa en ny saneringsteknik i Norrbottens mest förorenade sjö.

Somrarna 2013 och 2014 rensade försvaret Ala Lombolo på 173 lådor med ammunition.

Somrarna 2013 och 2014 rensade försvaret Ala Lombolo på 173 lådor med ammunition.

Foto: Simon Eliasson

Kiruna2019-06-11 18:38

I sjön finns höga halter av kvicksilver men också koppar, zink, bly och kadmium. Kvicksilvret kom till sjön via avloppsvatten från kommunens reningsverk som avvecklades 1967. Tanken är att hela sjön ska saneras och den kluriga frågan är vilken teknik man ska använda. Projektet leds av en styrgrupp med representanter från LKAB, Kiruna kommun, Länsstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning, SGU. I sommar startar ett pilotprojekt.

– Vi vill lära oss mer om tekniken som vi tänker använda, säger Lijana Gottby, projektledare på SGU.

Det planerade pilotprojektet ska göras i den norra delen av sjön på ungefär 3000 kvadratmeter.

Tekniken som ska provas kallas densitetsstyrd lågflödesmuddring. Det går ut på att sediment från sjöns botten sugs upp med ett fjärrstyrt mudderverk och sedan pumpas till stora säckar, så kallade geotuber. I tuberna finns flera små hål där det är tänkt att vattnet ska rinna ut och sedimentet stanna kvar.

– Det är som en dammsugare som suger på botten, men som inte tar upp tunga grejer. Muddringstekniken är inte använd tidigare, densitetstyrd lågflödesmuddring kallas den, därför vill vi testa den, säger Lijana Gottby.

Under vintern fryser sedimenten i geotuberna och när det tinar på våren så släpps mer vatten ut. Pilotprojektet ska bland annat ge svar på hur länge sedimentet måste ligga i tuberna för att bli tillräckligt avvattnade. Det kommer också att avgöra under lång tid projektet ska pågå. Just nu är det beräknat att pågår i två till tre år.

Det läcker idag ut kvicksilver via Luossajoki och vidare till Torne älv. I framtiden finns det även en risk att sjön kommer att tömmas på vatten på grund av sprickbildningen från gruvbrytningen.

Vad som ska hända med föroreningarna i sedimentet som blir kvar i tuberna vet man inte säkert ännu.

– Ska man förbränna eller deponera? Vi gör olika utredningar om vad vi ska göra efteråt beroende på vad vi får upp från sjön och hur avvattningen har fungerat.

Pilotprojektet har blivit uppskjutet flera år.

– Det var på grund av tillståndet som krävdes för att kunna ha avvattningsanläggningen, det har tillkommit hårare miljökrav under tiden. Det är många aktörer och ny teknik, så det kräver sin tid.

I slutet av juni kommer ett förberedande markarbete att starta. Muddringen påbörjas i augusti.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om