Nu är de nya kamerorna igång

Nu är den invigd - Rikspolisstyrelsens Kirunaenhet för automatisk trafiksäkerhetskontroll.
Vid årsskiftet blir verksamheten fullskalig med 49 anställda och beräknat 200.000 ärenden per år.

KIRUNA2006-10-14 06:00
Rikspolischef Stefan Strömberg och Ingemar Skogö, Vägverkets generaldirektör, hade i går äran att inviga den nya enheten för automatisk trafiksäkerhetskontroll i Kiruna. De är båda rörande överens om samarbetets förträfflighet och enhetens betydelse för sparade människoliv i trafiken.
- Syftet är inte att bötfälla människor utan att hjälpa dem att hålla hastigheten, säger Ingemar Skogö.

Redan i bråk
Vid dags dato har 500 av totalt 700 av den nya generationens fartkameror satts upp utmed några av landets mest olycksdrabbade vägar. 290 av kamerorna har dessutom redan tagits i bruk och börjat leverera material till Kirunakontoret. Till årsskiftet ska samtliga kameror vara på plats och då ska de finnas 41 handläggare, en förvaltningsledare och sju poliser i tjänst vid enheten i Kiruna.
Färsk statistik från Rikspolisstyrelsen, RPS, visar redan på goda effekter. På vägsträckor där det finns kameror har medelhastigheten sjunkit med tio procent jämfört med kameralösa vägar och när systemet är färdigbyggt hoppas man kunna rädda mellan 20 och 30 människoliv varje år. Enligt statistiken är de flesta fortkörarna män, 73 procent, och oavsett kön återfinns de flesta fartsyndarna i åldersgruppen 41 till 50 år.

Nytt jobb
Kati Koivuniemi är en av många Kirunabor som fått nytt arbete som handläggare vid RPS Kirunaenhet. Hon beskriver jobbet som jättekul.
- Det mest spännande är själva utredningsarbetet. Det känns roligt att få vara med från början, allting är helt nytt och det finns inga gamla fasta rutiner, säger Kati Koivuniemi.
Och det är ett genuint och digert detektivarbete som handläggarna på RPS ägnar sig åt. När en förare kört för fort och fotograferats av en kamera, skickas informationen krypterad till vägverkets och polisens datacentraler. Hos RPS påbörjas en förundersökning, handläggarna försöker helt enkelt identifiera föraren på bilden.
- Vi försöker in i det längsta att identifiera föraren. Oftast är det bilägaren som kör och då går identifieringen snabbt, säger Kati Koivuniemi.

Använder körkortsbilder
Till sin hjälp för att röja förarens identitet använder man sig av foton från både pass- och körkortsregistret. Skulle det inte vara bilägaren som kör för fort, tittar man på bilägarens relationer, fruar, makar, barn och föräldrar, för att eventuellt hitta den skyldige.
- Många bilar är företagsbilar. Då skickar vi en förfrågan till det aktuella företaget för att få veta vem som har tillgång till just den bilen.
När rätt identitet är fastställd får den skäligen misstänkte personen en försändelse där bevismaterialet bifogas. Erkänner man sig skyldig till brottet väntar en ordningsbot, nekar man skickas ärendet till åklagare.
- Det finns godtagbara skäl till att köra för fort. Men då måste man kunna styrka skälen, säger Kati Koivuniemi.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om