Norgevänner lär känna sina rötter

Under helgen besöker 31 personer från Nordnorge Muodoslompolo och Pajala med omnejd under ett kulturmöte.  Temat för mötet är "utvandringen" till norra Norge under 1800-talet.  Många av de norska vännerna som kommer har anor från Tornedalen. Muodoslompolo bygdeförening står för arrangemanget.

Det är ett höstfagert pajala som tar emot besökare för Vittula evenemangen, i detta fall en stig till Paskajänkkä i den mångkulturella upplevelsen Vittula i Pajala

Det är ett höstfagert pajala som tar emot besökare för Vittula evenemangen, i detta fall en stig till Paskajänkkä i den mångkulturella upplevelsen Vittula i Pajala

Foto: armi rousu

KIRUNA2007-08-11 01:45
Syftet är enligt Börje Keskitalo, ordförande i föreningen, att besökarna får lära känna sina rötter.Förra året åkte Muodoslompolo bygdeförening till Nordnorge för att få kunskap om människors utvandring. Enligt Börje Keskitalo flyttade många finländare dit och i dag har både orter och berg finska namn. Nu vill föreningen låta besökarna från Kåfjords kommun bekanta sig med deras trakter och dess historia. - Vi har planerat det här kulturmötet sedan förra hösten och ser det som ett sätt att krypa närmare utvandringen, att få dem att söka sina rötter och de är oerhört glada över att få komma.Han tror att det i framtiden kommer att hållas fler möten med norska kommuner och berättar att det aldrig tidigare har anordnats något liknande. Under helgen åker tre/fyra personer från föreningen med på resan. Många besök på programmet
På helgens program står bland annat Muonio Hembygdsmuseum, ett besök i Laestadiusmuseet i Pajala och så får besökarna möjligheten att träffa representanter från Tornedalens riksförbund. Rolf Berggren kommer att berätta om utvandringen till Nordnorge och Anders Aasa från kultur- och fritidsnämnden i Pajala håller tal. Varenda minut är inbokad och för Börje Keskitalo är det viktigt att de får kunskap om hans trakter. - Bland annat om Muodoslompolos arbetsstuga som var till för att ta upp skolbarn från angränsande byar under 1930-1950-talet. Barnen bodde här hela vintern avskilda från sina föräldrar och då kan man ju tänka sig hur det var. Sträng disciplin och många hade svårt för det svenska språket, säger Börje Keskitalo.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om