Miljonsmäll mot skolan i Kiruna

Kultur- och utbildningsnämnden i Kiruna räknar med ett underskott på 10-15 miljoner för 2018. Skattemedlen räcker helt enkelt inte till för att täcka upp kostnaderna som bland annat beror på fler barn i verksamheten.

En snävare budget gör att kultur- och utbildningsnämnden tvingas dra åt svångremmen med miljonbelopp för 2018.

En snävare budget gör att kultur- och utbildningsnämnden tvingas dra åt svångremmen med miljonbelopp för 2018.

Foto: Thomas Lovgren

Kiruna2018-07-21 13:45

När budgeten förbereddes under 2017 såg kultur- och utbildningsnämnden (KUN) ett behov för budgetökning på 18,7 miljoner kronor. Men istället beslutades att spara 11,6 miljoner kronor till totalt 501,9 miljoner kronor.

– Den ramen har inte gett utrymme för de naturliga volymökningarna vi ser i verksamheten. Förvaltningen är underfinansierad, säger Roger Suup (S), ordförande i nämnden.

Med volymökningar avses exempelvis antalet barn i förskola och skola, där ser man för 2018 en prognos på närmare 300 födda barn i Kiruna enligt Suup. Situationen är knappast ny och enligt Roger Suup har man för kommunstyrelsen regelbundet redovisat behovet av budgetökning när det blir fler barn i verksamheten.

Varför tvingas man då spara istället för att satsa på skolan?

– För att intäkterna helt enkelt inte täcker utgifterna. Skattemedlen räcker inte till, säger Suup.

I januari ålade kommunstyrelsen nämnden att redovisa vilka åtgärder man tagit för att spara in de 11,6 miljoner kronor som ramminskningen motsvarar. För att nå balans i budgeten har man tagit fram 15 punkter med besparingar på sammanlagt 10 950 000 kronor, där bland annat besparingar på bibliotek, måltider och minskat budget för extraordinära insatser sticker ut.

Vad innebär extraordinära insatser?

– Det avser barn med särskilda behov, där har vi infört ett ansökningsförfarande där man gör en bedömning för varje elev. Vi tror att vi kan behålla samma kvalitet, genom att man nyttjar de ordinarie resurserna på ett bättre sätt.

Men trots dessa punkter innebär det inte att man uppnått balans i budgeträkningen och Roger Suup säger att man er en röd siffra på sista raden.

– Nu har det pågått en längre diskussion om medel för ersättning för nyanländas lärande motsvarande 4 miljoner kronor, om vi får de medlen så kommer vi att landa på ett resultat på "bara" minus 10-15 miljoner kronor.

Att Suup säger "bara" beror på att nämnden i utgångsläget räknade med budgetpåslaget på 18,6 miljoner kronor och därmed ser det som att man totalt kunnat gå minus 30 miljoner kronor, något som sparåtgärderna minskat till uppskattningsvis 10-15 miljoner kronor. Vissa investeringar är redan gjorda, så som etableringen av förskolelokalerna Satellit vilket kostat 1,2 miljoner kronor.

15 punkter för besparingar inom KUN ( totalt 10 950 kronor)

Uppsägning och omförhandling av avtal samisk förskola 125 tkr

Lokalavtal fristående huvudman avslutas 500 tkr

Minskad kulturadministration 325 tkr

Minskad budget arbetskläder fsk/fritids 200 tkr

Intäktsbudget ökas, statsbidrag för ökad jämlikhet i skolan 1100 tkr

Intäktsbudget avgifter ökas 200 tkr

Effektiviserad eftersökningsadministration Migrationsverket 1000 tkr

Minskad budget Måltidsverksamheten 500 tkr

Minskad rambudget för verksamheten med 0,6 % 2600 tkr

Minskad budget för s.k. extraordinära insatser 2500 tkr

Minskad budget kulturskola 500 tkr

Minskad budget Stadsbibliotek(ej filialer) 500 tkr

Minskad budget Ungdomsverksamhet 500 tkr

Minskad budget skolskjutsar 125 tkr

Minskad tilldelning fristående alternativ(konsekvens av ovanstående) 300 tkr

Medel som KUN ansågs sig behöva inför budgeten 2017 (totalt 18,6 miljoner kronor)

Lönerevision fristående alternativ 2016 eller 2017: 2,0 Mnkr/år

Prognostiserad(faktisk) barn och elevökning i Kiruna C: 4,4 Mnkr

Nyanländas lärande(etablering/integration): 4,0 Mnkr

Moduletablering/hyra förskolelokaler Satellit: 1,2 Mnkr

Elevminskning i byarna(bibehållet uppdrag): 5,0 Mnkr

Källa: Kiruna kommuns kultur- och utbildningsnämnd

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om