Björnar står för en betydande del av dödligheten för renkalvar, det är slutsatsen i studien som presenterades i tisdags. Studien, som är genomförd på uppdrag av regeringen, har pågått under fyra år i Udtja skogssameby och i Gällivare skogssameby.
- Det här har vi hävdat väldigt länge och vi visste att det var mycket större än vad alla ville tro. Nu har vi fått det svart på vitt, säger Lars-Thomas Persson, renskötare i Gällivare skogssameby och fortsätter:
- Björnarna går uppåt och renhjorden går ned, då blir trycket ännu hårdare, det är svårt att orka vända det.
Kalvning i hägn
Enligt Lars-Thomas Persson förlorar renskötarna i hans grupp, med omkring 2.500 renar, cirka en miljon på dödade kalvar. Samtidigt får man bara 50.900 kronor i rovdjursersättning från staten.
- Den ersättning som i dag utgår för björnskador på ren står inte i proportion till de faktiska skadornas omfattning i de två studerade samebyarna, säger Jens Karlsson, forskare vid Viltskadecenter, SLU.
Forskarna har studerat olika förebyggande åtgärder. En skulle kunna vara områdesriktad jakt på björn och det finns också en möjlighet att renarna kan föda sina kalvar i hägn.
- Det är inget som vi renskötare vill göra. Det är enormt arbetsbetungande för man måste ha stora hägn och tillgång till vatten eftersom renen är som känsligast under våren. Vi ska ge det två år, det kan inte bli värre än vad vi har det nu, säger Lars-Thomas Persson.