Working hard eller hardly working. September har som så många andra artister en enorm kompetens och sångröst. Men i den uppsjö av dansmusik som just nu florerar så är det långt ifrån nog. Det krävs mer. Den visuella delen, förutom att många nog tycker att September är fräsch till det yttre (speciellt tjejer), är närmast obefintlig.
Dem nyttjar bara halva Kebnescenens kapacitet. Meterlånga ytor på sidorna gapar tomt. Jag antar att dom haft en idé om att med det få framträdande att kännas lite mer intimt och klubbaktigt, men det känns bara fattigt och snålt. Noll budget har gått åt till produktion.
Självklart har September sina poänger. De egenskrivna låtarna är klart starkast och påtagligt närmast hennes hjärta. Därför blir det så in i nöden omotiverat när tolkningar på andra artisters låtar från programserien Så mycket bättre får så mycket utrymme. Fegt vågat, inget vunnet. Alla kan göra covers på kända låtar, men det som händer på after-skin borde stanna på after-skin. I det stora hela blir det bara menlöst.
Jag kan inte motivera ett bättre betyg än så här.