LKAB bjöd in allmänheten att promenera med huset när det flyttade. Vid starten hade omkring 300 personer samlats.
– Det är en enorm uppslutning och det är allt från yngre förskolebarn till äldre, det är hela spannet av åldrar, jättekul. Det känns som att många Kirunabor tycker att det här är viktigt och att huset har betydelse för Kiruna. Jag tror att det är därför så många har kommit hit, säger Erika Lindblad, kommunikatör LKAB.
– Vi tycker att det är en historisk händelse, det här borde alla Kirunabarn få uppleva, säger Helene Rundgren, förskolelärare som fanns på plats med barn från Noas ark.
Hur känner du själv när du ser huset rulla?– För mig personligen är det känslosamt eftersom jag och min man hade våran bröllopsfest i det här huset.
Håkan Sandström fotograferade när huset passerade.
– Det är intressesant att se när de flyttar en av de första byggnaderna som har funnits i Kiruna, säger han.
Hur känns det?– Det känns lite vemodigt på ett sätt, för den var vacker där den stod tidigare. Och nu när den passerar järnvägsstation som har rivits, jag är född och uppvuxen här nere i det här området, jag tycker det är bedrövligt när man har rivit och förstört, jag förstår att det är nödvändigt, men det känns vemodigt.
Malte Ridhult, fem år, från Bullerbyns förskola tyckte att husflytten var spännande.
– Det såg ut som att det var jättelångt ut på sidan, jag trodde att det skulle ramla av.
– Det är 72 hjul på lastbilen, jag räknade alla däck, säger kompisen Louie Mäki.
Harry Wolf har många minnen från huset.
– Jag har varit med varje jul när det var festligheter på Hjalmar Lundbohmsgården. Efter det har det varit utbildningslokal så jag har även gått kurs där. Det är skojigt att det får leva vidare, så länge jag kan komma ihåg så har det här huset funnits, säger Harry Wolf.