Nya Raketskolan utmärker sig i Skolverkets statistik över slutbetyg i årskurs 9 på ett sätt som skolan knappast önskat. Förra läsåret, 2017/2018, hade mer än hälften (54,9 procent) av de 71 eleverna som gick ut årskurs nio underkänt i minst ett ämne. Detta är inte samma sak som att eleverna inte fått ett godkänt slutbetyg, för det krävs godkänt i minst åtta ämnen inklusive svenska, engelska och matte och där låg skolan på 60,6 %. Det vill säga, var tredje elev hade inte godkända slutbetyg. Även det genomsnittliga meritvärdet var lågt, 175,5 (149,3 för flickor och 199,5 för pojkar). Annika Andersson är rektor för årskurs 7-9 på Nya Raketskolan och är bekant med statistiken.
– Vi har gjort jättemycket analyser för att försöka komma fram till vad det kan bero på, säger Annika Andersson.
Skolan hade förra läsåret 26 lärare, där 19 hade lärarexamen och 16 lärarlegitimation. I det lärarlag som undervisade förra årets nior var alla lärare behöriga, säger Annika Andersson. Hon tror inte att det är specifikt bristande undervisning utan en stor orsak är elevernas dåliga mående. Elever, främst tjejer på Nya Raketskolan ska på grund av mobbning valt att stanna hemma och därmed missa både lektioner och prov.
– Kiruna är ett litet samhälle och mycket i skolans värld handlar om många andra saker än undervisning. Om du har en konflikt med ditt kompisgäng, hur lätt är det då att hitta ett nytt? Vi ser i våra elevärenden att det är många tjejer som inte mår bra. Vi ser även att killar inte mår bra, men det är tydligt fler tjejer just nu, säger Annika Andersson.
Den typ av mobbning och kränkningar som förekommer i sociala medier är svår för skolan att komma åt och Annika Andersson säger att de måste börja väldigt tidigt.
– Vi har en bra miljö i själva skolan, som är öppen och ljus, traditionella bråk, kränkningar och mobbning upptäcks direkt.
– Det som förekommer i sociala medier är subtilare och göms under mattan.
Det är svårare med sociala medier, eftersom det sker i elevernas egna mobiltelefoner och på deras fritid.
– Mycket händer på fritiden men dras sedan med in i skolan. Där har vi insett att jobbar vi inte med detta i god tid så stannar en del elever hemma och då blir skolan lidande.
Hon har lyft frågan till politikerna i kultur- och utbildningsnämnden och en tydlig åtgärd som behövs är mer resurser i skolan i form av socialpedagoger och kuratorer.
– Idag har vi inte ens en heltidstjänst, men för en skola av vår storlek skulle jag säga att det krävs en eller två tjänster, säger Annika Andersson.
Skolan har en utmaning i att dra gränsen för vad som är skolans ansvar och vad som är hemmets ansvar.
– Skolan har ett jättestort ansvar. Men det krävs ett samarbete mellan skolan och hemmet för att nå en lösning.
Kiruna kommun har gått ut med en offensiv satsning på att rekrytera lärare och det har gett vissa resultat, men ändå tvingas Annika Andersson att ta in pensionerade lärare.
– Det gör jag för att råda bot på den brist vi har i behörighet. Det finns flera pensionerade lärare som fortfarande är kvicka och pigga. De hjälper till med planering, i bedömningar och vid rättningen av nationella prov.
Men är inte det ändå bara att släcka bränder?
– Vi måste göra saker nu, vi kan inte bara sitta och vänta på att det dyker upp behöriga lärare. Även de obehöriga som jobbat många år i kommunen gör ett fantastiskt jobb och utan de och de pensionerade lärarna så vet jag inte vad vi gjort, säger rektor Annika Andersson som själv kliver in och håller utvecklingssamtal och laborationer i NO.
Läsåret 2016/2017 gick 83 elever ut nian på Nya Raketskolan. Då hade 44,4 procent underkänt i minst ett ämne. Men snittmeritvärdet låg högre än 2017/2018, 206,3 totalt (216,3 för flickor och 196,1 för pojkar).
Snittet i meritvärde läsåret 2017/2018 för hela Sverige var 228,7 (243,2 för flickor och 215,3 för pojkar), med 75,6 procent som hade minst godkänt i alla ämnen.
Meritvärde beräknas så att betygen A-E omvandlas till poäng och sedan sammanställs de 16 bästa betygen. 16 A innebär 320 poäng (om eleven har ett modernt språk som tillval är max 340 poäng).