Handeln har genomgått en megaomställning efter att plastskatten infördes för snart tre år sedan. Det konstaterar butikschefen för Coop i nya Kiruna centrum, Ida Ylipää. Hon har tolv års erfarenhet av butiker.
– Jag har jobbat länge i flera olika butiker och visst ser jag ett stort ändrat beteende. Jag tror inte att vi går tillbaka och handlar så mycket plastkassar som vi gjorde innan. Jag tror att man vant in ett nytt sätt. Man tar med sig sin påse eller köper papperspåsar, säger hon.
Den 1 maj 2020 införde Sverige en skatt på bärkassar i plast från butikerna. Bakgrunden till svensk plastskatt kom från ett EU-direktiv där målet inom EU är att minska just denna typ av plastbärkassar fram till 2025.
Men nu ser plastskatten ut att slopas vid årsskiftet i Sverige. Sverigedemokraterna och regeringspartierna är överens om att skatten ska bort. På måndag väntas förslag på slopad eller kraftigt sänkt skatt presenteras i samband med att vårändringsbudgeten. Men Ida Ylipää tror inte att det leder till en förändring tillbaka till plast.
– Jag tror att den stora beteendeförändringen har skett. Jag tror inte att vi kommer att återgå till att bete oss som vi gjorde innan plastskatten om den slopas. Eftersom man har tänkt till, ändrat sitt beteende och hittat ett annat sätt, säger Ida Ylipää.
Från början fick plastskatten genomslag främst hos äldre som tog med sig påse vid matinköp. I dag är även unga med på noterna.
– Nu ser vi att även de unga och inte bara pensionärer har med sig påse till butiken. Det är en bredare åldersgrupp som har det, samt att man i väldigt stor utsträckning väljer papper framför plast. Jag tror att det förut var nästan lite pinsamt att ha med sin påse till affären, men inte nu längre.
Matvaruaffärerna har anpassat sig och plasten har i stort sett ersatts av papper.
– Vi hade mycket av tunna plastpåsar i frukten förr. Kunderna frågade efter det under ganska lång tid. Det kändes nästan som att kunderna hade svårare att acceptera att man skulle plocka frukten i papperspåsar. Det tog längre tid än plastkassen. Jag ser inga bananer som kommer i påse på rullbandet längre.
I februari 2022 gjorde Sifo-Kantar en undersökning. Nio av tio personer uppgav då att de alltid eller oftast har med sig en egen kasse till mataffären.
– Jag tror inte att så många tar med sig kasse i min butik. Jag är i en galleria så det kan betyda att kunderna kanske mer spontanhandlar och inte har med sig kassar.
Vad säger du om plastskatten och det genomslag som den fått?
– Vi gör mer medvetna val när vi bär hem vår mat. Jag ser inga tendenser att vi skulle gå tillbaka till hur det var innan.
Mona Medman, Kiruna, är positiv till plastskatten och vill att den ska vara kvar av miljöskäl.
– Jag tycker att det onödigt att den ska avskaffas. Inte behöver vi mer plast. Jag har använt tygpåsar i många år, även innan plastskatten. Jag var så less på påsar som bara låg överallt.
Albin Martinsson från Ludvika har en annan uppfattning:
– Det påverkar varje människa att man ska betala extra för plastpåsar. Det finns andra länder, som u-länder, som slänger plastpåsar överallt och vad betalar de för att göra så? Ingenting. Medan vi får betala för plastpåsarna, vi som har bästa sopsorteringen, säger han.