I mars beslutade miljönämnden i Kiruna att förelägga Green cargo, som står för järnvägstransporterna av Northlands malmkoncentrat, att täcka över vagnarna då man ansåg att det dammade från dessa. Beslutet överklagades och nu återförvisar länsstyrelsen ärendet till nämnden eftersom man vill ha mer kött på benen inför ett eventuellt beslut i frågan.
– Vi har återförvisat det till Kiruna kommun för att motivet till beslutet ska vara tydligare, säger Maria Wiksten, jurist på länsstyrelsens rättsenhet.
Länsstyrelsen har inte tagit ställning i sakfrågan om järnvägsvagnarna måste täckas eller ej. Snarare handlar det om att en föreläggande myndighet har en skyldighet att utreda och förklara grunderna till beslutet på ett sådant sätt så att den enskilde människan ska kunna förstå beslutet. Detta bland annat för att se om eventuella åtgärder står i proportion till den nytta de förväntas göra.
– Man måste förklara och beskriva tydligt hur man har kommit fram till ställningstagandet och det är för att det ska vara rättssäkert, säger Maria Wiksten.
Nu vill länsstyrelsen ha svar på några frågeställningar för att kunna gå vidare och titta på själva beslutet.
– Föreläggandet ska vara väldigt tydligt och precist och det är det. Men hur har man har kommit fram till det, där ser vi inte hur man har resonerat och där finns det frågor, säger Maria Wiksten.
På miljökontoret i Kiruna är man kritisk till länsstyrelsens beslut. De anser att grunderna har varit tillräckligt väl motiverade i föreläggandet. Bland annat hänvisar man till inkomna klagomål från privatpersoner och företag längs Malmbanan. Dessutom har fotodokumentation skickats till länsstyrelsen.
– Vi har använt Miljöbalken och vi tycker nog att vi har tillräckligt på fötterna för att förelägga. Det finns känd teknik, jag menar lock eller tätslutande presenning är inget nytt, säger miljöinspektör Mats Lahti.
De exempel på frågor som länsstyrelsen vill ha svar på anser Mats Lahti hör hemma i en tillståndsprövning men eftersom inget tillstånd finns så går det heller inte att hänvisa till några gränsvärden.
– Hade det här varit en normal prövning så hade alla de här frågorna prövats i förhand. Miljöbalken talar om att man ska förebygga olägenheter för människor och miljö. Det här är ett praktexempel på hur man totalt har misslyckats med det, säger Mats Lahti.