Regeringen avsatte 3,2 miljarder kronor för investeringsstödet inför 2019. I M+KD-budgeten kapades detta ner till 3 miljarder kronor för 2019 vilket motsvarar summan av de lagda ansökningarna för investeringsstöd. Stödet förlängs inte efter det om M och KD får fortsätta säga sitt. Riksdagsledamoten Mattias Karlsson (M) menar att investeringsstödet inte motiverat privata aktörer i byggbranschen att bygga. Istället menar Mattias Karlsson att en skickligare upphandling är bättre än en subvention.
– Kommunerna har mer att tjäna på att lägga manstimmar på skickligare upphandling än på att söka investeringsstöd.
Hur syns det att kommunerna är dåliga på att upphandla menar du?
– Det är väl bara att titta på hur mycket allmännyttans lägenheter kostar att bygga. Det är bara att titta på vad det är som upphandlats. Det finns mycket billigare alternativ som till exempel Part AB som bygger prefab som är hästlängder billigare än en traditionell lägenhet per kvadratmeter. De får bygga på många ställen söderöver men väldigt lite i Norrbotten.
Varför går det inte att kombinera bättre upphandlingar med stimulans?
– Det går absolut att stimulera mera, men jag upplever att det finns en överhettning på marknaden vilket drar upp byggpriserna och då tror jag att det måste börja tittas på typhus där det kan byggas billigare. Det är inte rimligt att bygga så dyrt som görs idag och ha ett behov av investeringsstöd.
Men investeringsstödet har ju tjänat till att hålla nere hyrorna.
– Ja, men i en stadsbudget handlar det om att prioritera och det går bevisligen att bygga billigare typhus och hålla låga hyresnivåer. Det är bättre än att offentliga medel som skulle kunna gå till skola, vård och omsorg går till byggbolagen och allmännyttan.
Men i Kiruna och Gällivare har investeringsstödet nyttjats flitigt och varit en vital del när nyproduktion dragits igång. Stefan Sydberg (M) som tar över ordförandeskapet i Kirunabostäder efter årsskiftet säger att KBAB har råd att bygga utan investeringsstöd.
– Bolaget har råd att bygga, sedan måste vi se till att bygga på platser där folk är beredd att betala.
Malmfältens problem är att det funnits för lite nyproduktion, menar Sydberg, och därmed för stort glapp i hyra och standard mellan nytt och gammalt.
– Men det går inte att lösa med subventioner och särskilt inte om fokus blir att bygga så billigt som möjligt. Jag tror att de som flyttar till Kiruna kommer från en värld där du har en helt annan hyressättning.
Samtidigt är det få privata aktörer som lockats att bygga i Kiruna i modern tid.
– Frågan är vem ska de här aktörerna bygga för? Ta bilexemplet: Vi bygger nya bilar hela tiden för att människor vill köpa nya bilar. Men det finns ingen person som säger att alla ska ha en ny bil utan det måste finnas även äldre bilar för de som inte har ekonomin för en ny.
– Det kanske inte ska byggas lägenheter med högsta standard till de som inte har råd att betala för dem.
Vad är vägen fram?
– Det är en svår väg, men jag tror att det handlar om att om vi ska få hit en ny privat aktör som ska bygga nytt så måste de erbjudas att köpa delar ur det befintliga beståndet i så fall. Annars blir risken för stor för en sådan aktör, säger Sydberg.