LKAB:s analys av det stora gruvskalvet är klar

Skalvet var det största i svensk gruvhistoria. LKAB vill nu förhindra fler stora skalv i framtiden.

En orsak ska vara höjdskillnad mellan brytningsblock 22 och block 26. LKAB har haft en eftersläpning i brytningstakten i block 22 vilket har orsakat spänningar i berget.

En orsak ska vara höjdskillnad mellan brytningsblock 22 och block 26. LKAB har haft en eftersläpning i brytningstakten i block 22 vilket har orsakat spänningar i berget.

Foto: Per Larsson / TT

Kiruna2020-08-04 10:32

– Vi tror att skalvet började med ett brott i en pelare mellan störtschakten. Det utlöste i sin tur en serie händelser som orsakade ett större brott i centrumnära delar av Kirunagruvan, säger Fredrik Björkenwall, presschef för LKAB i Kiruna.

Natten mot måndagen den 18 maj inträffade den största seismiska händelsen i Kirunagruvan någonsin. Skalvet uppmätte 4,2 på momentmagnitudskalan och gruvan utrymdes. Inga personer skadades men LKAB lider fortfarande av lägre produktion på 70 000 ton järnmalm per dag istället för 85 000 ton.

– Vi jobbar hårt för att nå upp till normal produktion. I ett brytningsblocken har vi inte kunnat gå in i ännu men vi har lyckats hålla alla våra leveranser hittills. Det hade kunnat vara mycket värre, säger Fredrik Björkenwall.

Enligt LKAB:s expertgrupp av seismologer och bergmekaniker ligger flera faktorer bakom skalvet. Flera brott i bergmassan och pelare mellan störtschakt har upptäckts. Schakten i området har varit problematiska, trots renoveringar, vilket har ökat bergsspänningarna. 

Även storskaliga geologiska strukturer har stor påverkan på spänningarna i berget.

– Vi började upptäcka högre seismisk aktivitet i gruvan när vi började bryta under 1000 meter, säger Fredrik Björkenwall.

En orsak ska också vara höjdskillnad mellan brytningsblock 22 och block 26. LKAB har haft en eftersläpning i brytningstakten i block 22 vilket innebär att block 26 brutits betydligt längre ner än block 22.

Samtidigt är malmkroppen smal från 993-metersnivån och uppåt vilket innebär längsgående brytning. Modellering visar att det blir högre spänningar i produktionsområden när malmkroppen är smalare.

LKAB arbetar nu med att se över hur man kan minska spänningar i berget.

– Vi ser över flertalet åtgärder. Det innebär att vi installerar flera geofoner i gruvan som är bättre på att mäta seismiska händelser. Vi ska också nivåjustera Block 22 och Block 26. Vi ser även över tillredningsorterna, själva tunneln in i järnmalmskroppen, och hur de kan utformas optimalt.

Analysen har nu skickats in till Arbetsmiljöverket för bedömning. 

– Man får inte glömma att Kirunagruvan är seismisk aktiv. Vi kommer aldrig att komma ifrån seismiska aktiviteter. Det vi vill ha är små och jämna aktiviteter i stället för stora. Vi eftersträvar en förutsägbarhet när det gäller antal och styrka. Det är det optimala, säger Fredrik Björkenwall.

Karta: LKAB Kiruna
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!