Området en bit nordväst om Kiruna, från Torneträsk och uppåt Riksgränsen är hårt drabbat av fjällbjörkmätarlarven. Det går att se stora ytor längs fjällsluttningarna som redan nu är helt bruna sedan larverna har ätit upp alla löv.
Skogen kan dö
Vissa områden återhämtar sig snabbt medan det kan ta hundratals år innan skogen återvänder på andra områden.
Det senaste angreppet ägde rum 2004, då stora delar av fjällbjörkskogen i Abiskoområdet drabbades. Åren 1993-1995 drabbades ett område vid Pulsujärvi och Järämä, nordost om Kiruna. Där dog alla träd och i dag ser platsen ut som om någon fällt en bomb, bortsett från sly och gräs som växer.
- Det kan gå väldigt illa, träd kan dö men vi vet inte om det blir så i år, säger Reiner Giesler, forskare vid Abisko naturvetenskapliga station.
Redan förra hösten fick man en förvarning om att det skulle bli mycket larver i år. Fjärilarna svärmade för fullt och lade ägg uppe på björkarnas grenar för att larverna skulle kunna vara snabbt på plats när maten i form av björkblad börjat växa fram.
Allt är dock helt naturligt bortsett och topparna med fjällbjörkmätare kommer vanligen i cykler vart nionde till elfte år.
Bör man vara orolig?
- Nej, det har hänt förut och det kommer att hända igen, säger Reiner Giesler.
Han och några kollegor forskar kring klimatpåverkan i naturen och han är därför mer intresserad av att ta reda på vilken påverkan alla larver har på naturen.
- Vi är intresserade av konsekvenserna av fjällbjörkmätarlarvernas angrepp och hur det påverkar naturen, näringstillgång, vegetation med mera, säger Reiner Giesler.
Fåglarna har det bra
Nils Åke Andersson är pensionerad biolog och han har kartlagt fåglar i många år. Han kan konstatera att fjällbjörkmätarens intåg är mycket bra för fåglarna.
- Fågelhonorna kan lägga fler ägg, det är inga problem att hitta mat så många av fåglarna har större kullar än vanliga år, säger Nils Åke Andersson och fortsätter:
- Det är ett hiskeligt nätverk från år till år. Den enes död är verkligen den andres bröd.