Lärartjänster i riskzon

Lärarfacken i Kiruna riktar stark kritik mot de planerade nedskärningarna inom skolan.
De efterlyser riktade resurser och åtgärder i stället för analyser och uppsagda lärare.

KIRUNA2006-12-21 06:00
Enligt barn- och utbildningsförvaltningen ska mellan 14 och 16 lärartjänster plockas bort för att anpassa verksamheten till det minskade elevantalet, nästa år blir det mellan 120 och 140 färre barn i grundskolan. Men Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund ställer sig kritiska till förvaltningens och barn- och utbildningsnämndens användning av ordet "anpassning".
- Det är en neddragning, ingen anpassning, säger Kjell Määttä, ordförande Lärarförbundet.
Han fortsätter:
- Elevantalet ska inte styra undervisningen i skolorna och härmed frånsäger man sig ansvaret för elevernas bristande
måluppfyllelse.

Många underkända
I Kiruna kommun har antalet elever som inte når fram till gymnasiebehörighet ständigt ökat under de senaste åren. 2006 var det 19 procent, det vill säga nästan var femte niondeklassare, som fick underkänt i något av kärnämnena och därmed inte fick behörighet till gymnasieskolan. 2003 var samma siffra knappt 16 procent.
- Nu har förvaltningen en chans att förbättra måluppfyllelsen genom att behålla fler vuxna i skolan, säger Anna Möllerström, vice ordförande Lärarnas riksförbund.
- Vi tror knappast att fler elever uppnår målen efter den här så kallade anpassningen.
Lärarfacken hade önskat att de övertaliga lärarna kunde användas som en direkt resurs riktad till de elever som behöver extra hjälp.
- De elever som inte uppfyller målen behöver framför allt stärkt vuxenkontakt, säger Kjell Määttä.

Nyutexaminerade sägs upp
Andra problem som återstår att lösa, menar fackföreningarna, är vikariebristen och det faktum att det framför allt är yngre lärare som får lämna verksamheten när tjänster försvinner.
- Vikariesituationen är komplicerad redan i dag, vi får helt enkelt inte tag i behöriga lärare, säger Anna Möllerström.
- Och förvaltningen borde säkerställa nyutbildade lärares möjligheter att stanna i kommunen, inte tvärtom.
Barn- och utbildningsförvaltnigen gjode en liknande nedskärning i våras då 17 lärare sades upp. Men redan i höstas var de uppsagda lärarna tillbaka i skolan eftersom det behövdes personalförstärkningar. Om scenariot blir likadant den här gången är det ingen som vet, men Kjell Määttä menar att det är en onödig process.
- Det skapar en oro på arbetsplatsen som inte gynnar verksamheten.

Vill avliva myten
Kiruna kommun är en av de ledande kommunerna i landet när det gäller lärartäthet. Men den statistiken är inte representativ för verkligheten, säger Kjell Määttä.
- Förvaltning och politiker älskar att prata om lärartätheten, men det är en myt vi måste avliva. Skolklasser kan vara olika stora och det är bara ett medelvärde som egentligen inte säger särskilt mycket.
Anna Möllerström sammanfattar kritiken:
- Det är inte fler analyser vi behöver utan åtgärder och insatser.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om