Låkktatjåkko fjällstation – hotellet med toppläge

1 228 meter över havet på Sveriges högst belägna fjällstation har de flesta våfflor på tallriken och skotern eller skidorna väntandes utanför ”En bra dag säljer vi 200 våfflor” säger Ulrika Erwander.

10. Ulrika Erwander i våffelfabriken. Tillbehöret hjortronsylt och grädde är mest populärt.

10. Ulrika Erwander i våffelfabriken. Tillbehöret hjortronsylt och grädde är mest populärt.

Foto:

Kiruna2017-04-23 12:44

Sveriges högst belägna fjällstation Låkktatjåkko 1228 meter över havet ligger i ­Kirunafjällen mellan Björkliden och Riksgränsen. Stugan byggdes 1939 och användes från början som stuga till anställda på SJ och deras familjer.

I dag drivs stugan av Lapland Resorts och är ett hotell, fik och restaurang. När jag besöker stugan under annandag påsk har fiket precis öppnat. Skotrarna trängs på parkeringen och det är fullt vid alla bord med turister från bland annat Sverige, Norge och Finland och på menyn finns framförallt våfflor.

Ulrika Erwander har jobbat på fjällstationen i fyra vintersäsonger, de jobbar i pass om fyra dagar då de även bor i stugan. Vi pratar medan hon står vid våffeljärnet där två våfflor åt gången gräddas och förklarar att det kommer att vara lite väntan.

– Vanliga dagar klarar vi oss på två järn, men under exempelvis påsken och fint väder så hade det behövts betydligt fler. En bra dag säljer vi 200 våfflor och den mest populära är den med hjortron och grädde, säger hon.

Att det bara finns två våffel­järn beror helt enkelt på att byggnaden är gammal. Kapaciteten på elen räcker inte till och det finns inte tillräckligt med fläktar och ledningarna är anpassade efter ett järn. Eftersom byggnaden ligger på fjället en mil från närmaste ort gör det svårt att ­reparera och renovera.

– Det finns många minnen och det krävs en del improvisation. Någon gång har vi blivit så insnöade att vi har varit tvungna att hoppa ut genom fönstret för att ta oss ut. En gång när det var bröllop blåste elledningarna ner så vi var tvungna att laga maten över gaslåga och förra året frös vattenledningarna så vi fick använda dunkar under säsongen, säger Ulrika Erwander.

Gällivarekusinerna Wilhelm, nio år, Emilia, åtta år, och Liam, fem år, väntar på sina våfflor. Trots att klockan bara är elva har de hunnit med att pimpla, åka slalom och har tagit sig upp till Låkkta med skoter för att äta med sina familjer.

– Vi har bott i Björkliden under påsklovet och det är första gången jag är här, säger Wilhelm som har beställt en våffla med jordgubbssylt och grädde.

För att ta sig till stugan är det antingen för egen maskin på skidor eller att gå, ta en av bandvagnsturerna upp och ner eller med skoter. Det är även helt beroende på vädret om man överhuvudtaget kan ta sig till stugan på ett säkert sätt. Under annandag påsk skiner solen, det är runt fem minus och vindstilla och den varierande trafiken till Låkkta flyter på i en jämn ström.

Elin Ryvik kommer promenerande längs leden till stugan. Hon har precis åkt ner för Pumphusbacken intill stugan, där det fanns en lift som stängdes i början av 1990-talet, och är på väg mot nästa topp.

– Jag ska även upp till Låkkta-toppen och sedan till Radiomast-toppen. Jag promenerar upp med snöskor och åker ner och har varit ute de senaste två dagarna.

Ryvik säger att det vanligaste är att hon utgår ifrån liftsystemet eller bilen i en p-ficka.

– Då siktar dit man vill. Det kan ta mellan 20 minuter till fem timmar att gå upp till topparna och det är en kombination av att komma ut på fjället, att få jobba lite för belöningen och att snön oftast är lite bättre, säger Ryvik.

Mattias Eriksson kör bandvagn där 16 personer per tur får plats och varje tur cirka en timma. Under högsäsong blir det två turer per dag.

– Nu är det mest svenska turister, då är det många som åker upp men åker skidor ner men i början av säsongen när det är turister från hela världen som vill se norrsken så åker de både upp och ner och har stugan som utflyktsmål.

FAKTA

Initiativ: Initiativtagare var Birger Walentin som var SJ-distriktschef i Luleå, efter att stugan hade invigts hade Walentin skrivit i sina anteckningar att ”Om jag anat, vilket arbete det blev att få stugan dit – och uppförd hade jag aldrig givit mig på detta.

Byggandet: Allt material drogs upp med hästar och stugan byggdes helt utan maskiner. Hästen Freja ska ha kunnat vägen utantill och drog upp lass utan att ha någon kusk. Stugan invigdes 1939.

Kostnad: 121 427,21 riksdaler vilket ska ha överskridit budgeten ordentligt.

Bekvämligheter: Rinnande vatten, el och bastu.

Bajsalåkkta: Låkkta kal­las även i folkmun ibland för Bajsalåkkta just eftersom det är en av få platser på fjället det finns en toalett att gå på vilket tas tillvara på.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om