Kristoffer Johansson har arbetat i olika roller på det som i dag heter miljö- och byggnadsförvaltningen. Bland annat som bygglovshandläggare men också som tillförordnad planchef och bygglovschef. Under 2021 gick han på föräldraledighet och när han kom tillbaka hade han förstått att något förändrats.
– Det är en dramatisk vändning i hur man ser på myndighetsutövningen, bygglov och miljöfrågorna.
Den tydliga gränsen mellan politiken och tjänstemannaorganisationen har suddats ut.
– Vi som tjänstemän har berett ärenden och sedan låtit politiken avgöra. Tar då politiken ett annat beslut än vad vi föreslår så är det såklart okej.
När han kom tillbaka från ledigheten hade Antero Ijäs tillträtt som tillförordnad förvaltningschef för miljö- och byggnadsförvaltningen där bland annat bygglovskontoret ingår. Hos den politiska ledningen finns en uttalad riktning att fler bygglov ska beviljas.
Men under Ijäs ledning blev jobbet ohållbart för Kristoffer Johansson. När det inkom ett ärende från en större företagare eller annan sökande som kunde anses bli viktig för kommunen så blev förvaltningschef direkt inblandad.
– Arbetsgången blev då sådan att då ska förvaltningsledningen först kolla med politiken för att få inriktningen och sedan kommer man till mig som tjänsteman och säger hur jag ska besluta i ett ärende. Även om det är uppenbart för alla parter att det saknas stöd för beslutet, att det handlar om en avvikelse från en detaljplan som inte går att motivera.
Att handlägga ett ansökt bygglov innebär ibland en bedömning som kan ske i en gråzon där lagstiftning och tidigare rättsfall samt praxis inte alltid ger ett glasklart svar.
– Jag fick höra ganska tidigt när jag kom tillbaka från ledigheten att det finns en gråzon i tolkningen av lagstiftningen som man vill kalla den gyllene zonen och det säger lite grand om synsättet tycker jag.
– Det finns en gråzon så är det, men har man inställningen att det är en zon där allting är tillåtet då kan jag inte hålla tyst.
Varför tror du att det här händer?
– I grunden handlar det om den politiska linjen att Kirunaborna ska få bygga var de vill och vart de vill. Anställer man då en person som är beredd att göra vad som helst för att få den vilja igenom, det är klart det underlättar för den politiska ledningen.
Kristoffer Johansson säger dock att han tycker att det är bra och positivt med en politisk ledning som är stark och tydlig med vad de vill.
– Det är kanonbra, då finns det förutsättningar för kommunen att göra ett bra jobb och kanske förändra saker och ting i den politiska riktningen.
Men det som skaver är just att förvaltningschefen pressar tjänstemännen att fatta beslut istället för den politiskt tillsatta miljö- och byggnämnden.
– Det blir allvarligt när en chef mot bättre vetande säger hur jag ska göra och samtidigt säger att om jag inte gör som han vill så tar han över ärendet, säger Kristoffer Johansson.
Skedde det, när du jobbade där, att Ijäs tog över ärenden?
– Jag kan ju bara tala för mig själv och jag har inte låtit det hända. Jag har tagit striden. Och det är klart att man gör sig obekväm, men jag har inget emot att vara lite obekväm. Jag känner mig trygg med min erfarenhet och att jag kan stå upp och säga vad jag tycker, säger Johansson.
Han säger då att det kunde komma halvt skämtsamma gliringar från förvaltningschefen.
– Det kommer liksom lite skämtsamt, att om det inte blir som jag säger då blir det som i Gällivare – då köper jag ut folk (Ijäs har varit förvaltningschef i Gällivare kommun, reds. anm.).
Vad hände då när du tog strid?
– Det landade ju oftast i att jag drev min linje och han drev sin linje sedan möts man ingenstans och så fortsätter man nästa dag. Det var en ständig kamp som till slut gjorde att jag inte orkade slåss för självklarheter.
Kristoffer Johansson är en av nio som slutat på bygglovskontoret det senaste året.
– Min uppfattning är att vi haft olika skäl att sluta, vissa har ansett att man inte visats någon värdighet från den politiska ledningen, men skillnaden är att jag anser att det är bara att rätta sig i ledet inför vad politiken säger.
Men han menar att det som skett är ett övertramp som gör att han till slut valde att byta jobb.
– Då känner jag som medarbetare att i den här organisationen finns det inte möjligheter att göra ett bra jobb. Det är så fruktansvärt tråkigt, för kommunen är och har varit en fantastisk arbetsgivare hela tiden, säger Kristoffer Johansson.
– Men nu spelar man ett farligt spel, tycker jag, där man sätter rättsäkerheten och demokratin ur spel.