Kräver sanering efter Herculeskraschen

I en skrivelse till regeringen förklarar Statens fastighetsverk, SFV, att det finns behov av att sanera på olycksplatsen där ett Herculesplan kraschade in i Kebnekaise för snart tre månader sedan. Nu begär man att regeringen tar kontakt med den norska staten.

SANERING. Statens fastighetsverk kräver nu att regeringen framställer ett krav till den norska staten om att olycksområdet där ett herculesplan kraschade ska saneras. Foto: Polisen

SANERING. Statens fastighetsverk kräver nu att regeringen framställer ett krav till den norska staten om att olycksområdet där ett herculesplan kraschade ska saneras. Foto: Polisen

Foto:

Kiruna2012-06-12 06:00

SFV vill att regeringen ställer krav på den norska staten att vidta saneringsåtgärder i syfte att rensa området från vrakdelar, utrustning och andra eventuella miljöbelastningar. Anledningen till SFV:s begäran är inte att man vill utkräva ansvar, att den norska staten tvingas sanera, utan att göra det möjligt för den norska militären att kunna arbeta i området.

- Ytterst är det för att norrmännen har begärt att vi ska ställa en sådan begäran. De vill in och gräva fram fler vrakdelar, säger SFV:s chefjurist Björn Andersson och fortsätter:

- Vi har inte tänkt så mycket mer på något annat utan de vill in i området och eftersom de ska in med militär personal i uniform så blir det en sak som måste upp på regeringsnivå.

Oljeläckage
Förutom själva vrakdelarna som ligger utspridda över framförallt Rabots glaciär, så kan mark och vatten ha förorenats med såväl flygbränsle som andra typer av oljor, bland annat hydraulolja från flygplanet.

- Den omedelbara bedömningen man gjorde var att det var en väldigt liten risk men det får vi se vad det kan vara så småningom när man böjar titta på proverna, säger Björn Andersson.

Frågan om vem som ska sanera kan bli ett specialfall eftersom det handlar om en annan stats militära flygplan som utövar verksamhet i svenskt luftrum, och som sedan kraschar på svensk mark. I normalfallet är det alltid fastighetsägaren, det vill säga staten i detta fall, som bär ansvaret men nu är det ännu oklart.

- Det är inte så roligt det som har hänt så frågan är hur långt man vill gå. Sedan har det förmodligen att göra med vad norrmännen vill. De kan mycket väl vilja göra rätt för sig, säger Björn Andersson.

Flygplanets bränsletank rymde maximalt 10.000 liter flygfotogen. Delar hade förbrukats under flygtiden innan olyckan. I samband med olyckan spreds flygbränslet på snön och bergväggen på en mycket brant fjällkam på ca 2.000 meters höjd över havet, mellan Kebnekaises nord- och sydtopp.

Det mesta av bränslet hamnade högst upp på Rabots glaciär. Denna glaciär är en av de fem mest undersökta glaciärerna i Sverige och därmed har man goda förutsättningar att beräkna hur bränslet kan komma att transporteras genom snö, is och vatten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om