Samtidigt som utbildningskurvan pekar uppåt för Sverige har andelen högutbildade Kirunabor sedan 2014 börjat minska.
Det kallas "brain drain", eller potentiell begåvningsflykt. Småstäders ungdomar flyttar för att utbilda sig - och återvänder aldrig. Fenomenet är knappast unikt för Kiruna.
I en undersökning av Charlotta Melander, professor i nationalekonomi, tittade hon på hur många 25-åringar Sveriges kommuner hade jämfört med antalet 18-åringar sju år tidigare. Alltså, huruvida Sveriges kommuner lyckas behålla sina ungdomar eller inte.
– Rent allmänt så är det oftast så att större städer vinner yngre människor och de mindre förlorar. Endast 15 procent av Sveriges städer hade fler 25-åringar när vi avslutade projektet än de hade 18-åringar när vi började. Det finns alltså väldigt få vinnare i det här racet, säger Melander.
I Kiruna hade man förra året 441 ungdomar i åldern 18-24 färre än man hade 2010 – trots att kommunens befolkning under samma period ökat överlag.
– Om du inte får tillbaka lika många som du förlorar så dräneras du på sikt. Då är det låg sannolikhet att du fullständigt återhämtar dig, säger Charlotta Melander.
Konsekvenserna slår på flera plan: kommunen går miste om inkomster efter att ungdomar börjar arbeta och skatta i en annan kommun än den som bekostat deras utbildning; det etableras färre företag som kräver hög kompetens - och de företag som finns har svårt att hitta rätt kompetens.
Men även de som stannar kvar i staden riskerar att drabbas när andra flyttar för att utbilda sig.
– Den här yngre gruppen av potentiell arbetskraft som vidareutbildar kommer i genomsnitt att ha högre lön. De har råd att konsumera. När konsumtionen sjunker får handeln svårare att gå runt och företag måste lägga ner vilket påverkar de som tycker om sin plats och vill bo kvar.
– När man höjer medelåldern över tid så anpassar sig platsen ofta för deras behov. Det kanske inte gör så mycket för äldre grupper i staden. Men vad händer med kommande generationer?
Men trots att delar av framtidens generation flyttar så finns det en befolkningsgrupp som rört sig åt andra hållet.
– Små orter tog emot fler flyktingar per invånare under flyktingkrisen. Det kan ha en positiv effekt som kompenserar för förlusterna - förutsatt att integrerationen lyckas. Annars riskerar det att skapa en socialt utsatt grupp i samhällets utkant.