På andra sidan den återstående delen av Luossajärvi ligger LKAB:s upplag, kallat UNIO-området. Där krossas stora mängder med massor, både gråberg och defekt pellets. Detta är något som leder till att mycket damm sprids från anläggningarna, damm som ofta med vindens hjälp förs in mot staden.
Krav på LKAB
Med anledning av detta har kommunen under lång tid krävt att LKAB ska minska damningen och nu senast har de också gått till mark- och miljödomstolen och krävt att LKAB ska söka ett miljötillstånd för den expanderande verksamheten på området.
- LKAB överklagade vår begäran till länsstyrelsen som ju gick på LKAB:s linje. De menar att verksamheten stöds av ett gammalt tillstånd från 1970-talet men det tycker inte vi eftersom verksamheten är så mycket annorlunda i dag, säger Anders Fjällborg, tillförordnad miljöchef på Kiruna kommun.
"Större volymer i dag"
Kommunen hävdar bland annat att verksamheten på UNIO-området är betydligt större i dag jämfört med vad den var 1976 när tillståndet gavs men också att verksamheten som pågår där i dag inte matchar den som tillståndet medger.
- I dag handlar det om mycket större volymer och i beslutet från 1976 så handlar det egentligen om att de ska krossa malm från den gamla Nukutusgruvan. Därför tycker vi inte att det stämmer överens, säger Anders Fjällborg.
Vad vinner kommunen på att LKAB tvingas söka nytt tillstånd?
- Det är att man får villkor för hur mycket det får damma och då får man vidta åtgärder för att minska damningen. Vi hoppas att det blir hårdare villkor för som det är nu så finns det nästan inga villkor alls vad gäller damningen, säger Anders Fjällborg.
Räcker inte LKAB:s åtgärder?
- Nej, inte som vi ser det eftersom det fortfarande är mycket verksamhet som pågår på UNIO-området.