– Vi hade själva aldrig haft resurser att omfamna det här projektet utan de här finansiärerna och intressenterna som vi har fått. De här pengarna gör att vi kan få igång i det här projektet, säger kommunalrådet Kristina Zakrisson (S).
De tio miljonerna kommer från Tillväxtverkets regionala utvecklingsfond och i sin ansökan till Tillväxtverket skriver Kiruna kommun att ”stadsomvandlingen skapar världsunika erfarenheter, kunskaper och lösningar som kan komma till nytta inte bara i Kiruna utan även i resten av världen som står inför vår tids största utmaning, klimatförändringarna.” Pengarna kommer användas till projektet ”Kiruna Sustainability Center ” som kommer fokusera på tekniska försörjningssystem och ekologisk hållbarhet.
– När vi bygger en ny stad ska vi använda all ny teknik och de möjligheter som finns för att bli en klimatsmart och miljövänlig stad. Förhoppningsvis kommer det här också landa i fler arbetstillfällen i vår kommun. De här miljonerna gör att vi kommer igång ordentligt och det kommer synas i Kiruna och Kirunas näringsliv, säger Kristina Zakrisson (S).
Projektet siktar på att göra Kiruna till en ”smart city” eller ”klok stad” som Mats Nilsson, chef för hållbarhet och affärsutveckling på Tekniska Verken i Kiruna, föredrar att kalla det.
– ”Smart Cities” eller ”kloka städer” innebär helt enkelt att ha en smart planerad stad. Det handlar inte nödvändigtvis om raketforskning, utan om att hitta funktioner för synergitänk i samhället. Vårt perspektiv är infrastruktur och servicelösningar. Ett exempel kan vara något så enkelt som hur och var återvinningstationer är placerade, hur de är utformade och hur vi kan hantera dem i en stad som Kiruna med snö problematik, förklarar Mats Nilsson.
När kommer ni dra igång projektet?
– Rent praktiskt startar vi upp till hösten. Det är mycket inför starten av projektet att organisera och nu går vi in i en semesterperiod. Men till hösten någon gång, säger Mats Nilsson chef för hållbarhet och affärsutveckling på Tekniska Verken, säger Mats Nilsson.
Förutom pengarna från Tillväxtverket har projektet totalt beviljats 20 miljoner kronor av olika parter. Bland annat från Luleå tekniska universitet, Sparbanken Nord, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.