Överbefälhavaren, Micael Bydén, har lämnat över militära råd till regeringen om hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035 för att nå maximal försvarskraft. Johan Pekkari, brigadgeneral vid Försvarsmakten har varit en del av ÖB:s militära råd och jobbat fram den sammanställning som ÖB lämnade över till regeringen under tisdagen.
– Jag skulle vilja sammanfatta det som att dels är det kopplat just specifikt till försvarsmaktens råd hur vi ska förhålla oss till Nato-medlemskapet. Det är en viktig del. Den andra viktiga delen är hur vi rekommenderar att försvarsmakten bör utvecklas från nu till 2035.
2020 kom försvarsbeslutet där försvaret fick direktiv om att utöka satsningar, bland annat vid regementen i Boden och vid flottiljen i Luleå. Men omvärldsläget har gjort att ytterligare satsningar önskas från försvarets sida fram till 2035.
– Vår uppgift är att försvara Sverige mot väpnat angrepp. Den uppgiften ska vi kunna lösa idag, och imorgon och alla dagar. Jag skulle vilja beskriva det som ett balanserat råd om hur vi ska utveckla oss mot 2035. Samtidigt drar vi slutsatser av det vi ser nu i Rysslands beteende och agerande. Det hotfulla uppträdandet och den säkerhetssituation som vi befinner oss i, säger Johan Pekkari.
Ni vill öppna upp för samarbeten med externa parter utanför försvaret. Är Esrange, SSC, en av dem?
– Esrange är en unik förmåga som finns i Sverige. Sverige är vi en stark rymdnation med en stor kompetens som nation och när man pratar om totalförsvar så gäller det ju att ta tillvara all kompetens. Vi vill ju dra nytta av den kompetensen som finns i Sverige naturligtvis inom rymdområdet. Bland annat att man går mot förmåga att kunna skjuta upp satelliter, vilket är en viktig framtida komponent för oss att vi kan ha den nationellt den förmågan.
Utökad militär närvaro i övre Norrland. Vad innebär det?
– Det innebär att vi behöver mer kontinuerlig militär närvaro. Vi skulle behöva förstärka vår subarktiska förmåga, det är inte alla förband och förbandstyper som klarar av att verka i den miljön vintertid. Vi behöver också en förbättrad förmåga att kunna ge, det vi benämner värdlandsstöd. Det vill säga att kunna ta emot stöd från andra i det området.
Utökad militär verksamhet vid Kalixfors nämns som en strategisk inriktning.
– Vi behöver öva mer för att få den subarktiska förmågan. Med ökad omfattning av övningar så behöver vi vidta infrastrukturåtgärder på Kalixfors. Det är en komponent. En annan är att vi vill ha grundutbildning med värnpliktiga i Kalixfors. I förslaget har vi sagt att vi ska kunna grundutbilda upp till 100 värnpliktiga rekryter, och helst lokalrekryterade, per år.
Linjen Narvik-Kiruna ska stärkas säger ni. Vad betyder det?
– Sett till de resurser som vi har idag i norra Sverige så är det ett strategiskt viktigt område redan idag, kopplat till gruvor och så. Arktis blir ju strategiskt alltmer viktigt. På längre sikt om issmältningen ökar så då finns det förmodligen både naturresurser och sjötransportvägar som kan gå norr om Ryssland och så och då blir det också ett strategiskt viktigt område.