Det forna kommunalrådet och S-profilen Lars Törnman reagerar mot partikollegan Mats Taavenikus utspel om att Kiruna kommun bör titta på Strömsunds kommun för att undvika framtida skoterbråk.
– Man får bilden av att det ska vara ett inhägnat område där skoteråkare ska få finnas. Då har man helt missförstått vad skotern betyder för Kiruna, säger Törnman.
– De flesta behöver inga särskilda områden, vi har skotrar för att ta oss till vår stuga där vi fiskar, eller nyttjar den för friluftslivet.
Törnman menar också att det redan finns samrådsgrupper – som visserligen fungerat si och så.
– Jag kan inte ställa mig bakom att det skulle bli en form av förbjudet område av hela kommunen. Att vi skulle behöva betala för att nyttja vår mark, säger Törnman.
Staten äger ju det mesta av marken i Kiruna kommun.
– Vi kirunabor betraktar ju det som vår mark, säger Törnman.
Det är just friåkningen som pekats ut som problemet, kan inte särskilda områden lösa detta?
– Det är klart att det finns rötägg, men 90-95 procent av skoteråkarna sköter sig ju och de överenskommelser som funnits med samebyarna upplever jag har följts fullt ut.
Mats Taaveniku menar att det inte alls skulle påverka enskilda skoteråkare på väg till sin stuga eller favoritsjö.
– Det är ju precis tvärtom, det här ökar ju friheten för oss. Här finns en möjlighet att öka antalet färdstråk. De här frizonerna för friåkning handlar ju i grund och botten inte om förbud. Jag tror ingen kirunabo vill uppleva det som var i fjol där det blev stora områden. Det här handlar om att skapa gemensamma spelregler för att vistas i fjällen.
I Frostviken i Strömsund kostar ett ledkort 850 kronor per säsong. Ett friåkningspass kostar 1700 kronor per säsong men kan köpas dagvis för 240 kronor. Ett ledkort per dag kostar 100 kronor.
– Vi fick erfara i fjol att helt plötsligt var inte Kiruna kommun så stort när det var Länsstyrelsen som skötte skoterförbuden, säger Taaveniku.
Han påpekar också att de befintliga samrådsgrupperna kört fast efter att samebyarna valt att lämna samrådsorganet i fjol.
– De diskussioner som blev då på sociala medier och att många upplevde att friheten blev begränsad – det är just därför vi behöver de här spelreglerna, säger Mats Taaveniku.