I väntan på det nya skötebarnet

Kiruna glider sakta undan vid horisonten när vi svänger av i Jukkasjärvi mot Esrange och europeiska rymdorganisationen ESA:s station i Salmijärvi, någon mil hitom Esrange. Torneälven blänker i höstsolen, men snart går vägen in i ett vackert småkuperat landskap med sandåsar, små sjöar och myrar. Ibland öppnar sig skogen och ger utsikt mot blånande höjder, ibland så höga att kalfjäll pryder topparna. Parabolerna vid stationen skymtar och vi svänger in på parkeringen framför två gråa längor med silverfärgade tak. En halv miljard Husen kunde vara vilka industribyggnader som helst, förutom att ESA:s emblem pryder entrén. Bakom anspråkslösheten döljer dock teknik för minst en halv miljard kronor, investerat sedan i slutet på 1980-talet. Detta är på torsdagen, två dagar före uppskjutning. Stationschefen Anders Pääjärvi möter och vi snart är i inbegripna i samtal om stationen, Cryosat, antenner, datorer och framtiden. Satellitstationen har 25 anställda i treskift.  ? Men nu inför uppsändningen kommer vi ha mycket folk här, säger Anders Pääjärvi som efter många år på Esrange tog över ESA-rodret från Björn -Eriksson 2003. Stationen sköter sedan tidigare fjärranalyssatelliterna ERS-2 och bjässen Envisat, troligen den största och mest komplicerad satellit som Europa någonsin kommer att ha i rymden. Anslag förlängs Dessa två satelliter har så kallat driftbidrag till 2008 respektive 2010. Anslagen kan komma att förlängas om satelliterna fungerar. Gamla ERS-1 är dock tagen ur drift, den satellit som Kuriren följde uppsändningen av i Franska Guyana.  ? Cryosat har i princip bara ett instrument och en specifik uppgift, jämför Anders Pääjärvi med Envisat. Och detta är framtiden för kommande satelliter. Salmijärvi är Cryosats livlina till jorden. Stationen ska ha kontakt med Cryosat elva gånger per dygn när den passerar Kirunahimlen. Styrs från Tyskland  ? Då riktar vi våra antenner mot den punkt där den kommer att vara synlig. Satelliten styrs från ESA:s rymdcentral i Darmstadt, Tyskland.  ? Där förbereder man de kommandon som ska upp till satelliten, berättar Anders Pääjärvi. Allt detta går sedan via vår station till Cryosat. Detta är en uppgift för Salmijärvi. En annan är att under de tio minuter långa passagerna över Salmijärvi ta emot vetenskapliga data från satellitens radar.  ? Data går in till vår produktionsanläggning där vi skapar ett antal råa produkter som vi sedan distribuerar. Detta är samma koncept som för de två andra satelliterna. Nya uppdraget skapar inga nya jobb. En del uppgraderingar av Salmijärvis utrustning har gjorts under de två gångna årens förberedelsefas.  ? Automationen blir allt hög-re, vilket gör att uppdragen inte är lika personalkrävande som tidigare. Men arbetstillfällena tryggas, påpekar Anders Pääjärvi. Ljus framtid Den nära framtiden ser ljus ut för stationen. Nya satelliter ger en rad uppdrag närmaste åren. 2006 kommer japanska rymdorganisationen Jaxa och ESA ha ett astronomiskt laboratorium i rymden. 2007 skjuts ESA:s Goce upp. Den mäter gravitationen och jordens form. Året därpå får Salmijärvi hand om Aeolus. Den är specialiserad på vindar och data från Aelolus kommer att få betydelse för väderprognoser. ESA står för satelliten. Anders Pääjärvi är inte orolig för stationens framtid.  ? Nej, inte alls. ESA förbereder nya uppdrag inom jordobservation och för detta är den här stationen intressant. Kan bli överflödiga Det har talats om att så kallade reläsatelliter kan ersätta stationer som Salmijärvi. Där tar speciella satelliter hand om kommunikationen till jorden. Därmed skulle markstationer som Salmijärvi bli helt eller delvis överflödiga.  ? Länksatelliter finns redan nu. Envisat länkar data via satelliten Artemis till Italien. Visst är den modellen ett hot. Men som upplägget är nu tar vi de flesta passen för Envisat.  ? Det har dock alltid varit en diskussion om kostnader eftersom reläsatelliter är dyra och komplicerade. De kan också sluta fungera. Att lägga alla ägg i en korg är en strategisk fråga och jag tror att det alltid kommer att behövas back-up anläggningar på marken. Dator efter dator Vi gör en rundvandring på stationen. Dator efter dator står uppradade i staplar, racks, i de många dataspäckade rummen. På displayer blixtrar siffror förbi. Utvecklingen går framåt. Anders Pääjärvi visar på åtta två meter höga racks med datorer och går sedan någon meter därifrån.  ? Allt i de åtta racken ryms nu i den här, omtalar han och visar på en datorburk av vanlig hemma-storlek. Och den kan du köpa från hyllan i en affär, tillägger han. Besöket avslutas med en titt på de tre parabolerna, en 13 meter i diameter, en annan 15, en tredje i miniformat. De står på en höjd bakom stationen. Parabolerna är länkar till stationens vänner uppe i rymden. Störstingen är hög som ett trevåningshus. Detta rymdöra kan röra sig i sidled med en hastighet av 15 meter per sekund 50 km/tim.  ? Tänk vad människan kan hitta på, filosoferar jag när vi åker iväg.

I väntan på det nya skötebarnet

I dag lördag råder spänd väntan bland ESA-folket i Salmijärvi.Nya skötebarnet Cryosat sänds upp från Ryssland.Cryosat tryggar jobben på satellitstationen. Och tre nya satelliter står på tur kommande år.

I dag lördag råder spänd väntan bland ESA-folket i Salmijärvi.
Nya skötebarnet Cryosat sänds upp från Ryssland.
Cryosat tryggar jobben på satellitstationen. Och tre nya satelliter står på tur kommande år.