Från fikaplatsen på berget Soahkegutnet är utsikten mot Kebnekaisemassivet magnifik även nattetid på sommaren.
Ungefär tre mil från Kiruna ligger byn Puoltsa. Här finns företaget Ofelaš islandshästar som erbjuder ridskola och turer både sommar och vinter.
Hästar strövar runt i stora hagar och inne i stallet är det flera nyfikna hästhuvuden som kikar på oss när vi kommer in. Tillsammans gör vi i ordning hästarna och Sara Hansson som är våran guide visar hur vi ska borsta hästarna, sadla och tränsa. Vi får göra allting själva och får en fin stund att hinna bekanta oss med hästarna innan vi rider iväg.
Med på turen är Annika Pauligk och Martin Baumgarten från Tyskland som anlände till Kiruna dagen innan. De tänker starta sin fyraveckas semester i fjällen med midnattssolsturen till häst.
– Det var egentligen en födelsedagspresent till Martin och jag gav den till honom för att han ville prova rida. Och själv ville jag ge det en andra chans, jag red lite när jag var barn men jag var inte så intresserad då och ville prova igen, särskilt i den här miljön, säger Annika Pauligk.
Midnattssolsturen passar alla typer av ryttare.
– Det är en speciell tur, att uppleva midnattssolen är speciellt för människor, det är nästan ingen annanstans man kan göra det. Hästarna vet var de ska gå, det är en bra tur för både nybörjare och erfarna, det är en mysig tur, säger Sara Hansson.
Vi sitter upp och rider ut från hästgården. Första biten är stigen smal och risig och hästarna passar på att mumsa på gräset och de nyutslagna löven. Vi passerar en bäck och rider över bilvägen, in i skogen. Här blir stigen bredare och skogen inte lika snårig och när guiden frågar om vi vill prova tölta blir alla glada. Gladast blir nog hästarna som redan i förväg anar att det är dags, lyfter på sina huvuden och trippar på lite snabbare.
Vi flyter fram. Det är verkligen så det känns när det tölten väl sitter. Men det är inte helt lätt att få till det. Ofta övergår tölten i en skumpig trav som inte är i närheten av lika angenäm.
På toppen av berget lyser midnattssolen på de ganska nyutslagna björklöven. Annika Pauligk bekantar sig med hästen Kaffeinn.
Nu börjar stigen slingra sig uppför berget Soahkegutnet och vi tar det i en makligare takt igen. Hästarna frustar och myser och det dova hovtrampet blandas med fåglarnas kvitter.
Uppe på toppen pausar vi och beundrar midnattssolen och utsikten mot Kebnekaisemassivet, fikar kaffe som kokas över elden och mackor med renkött på. Fåglarna kvittrar sådär som de bara gör på nätterna och solen lyser från en himmel helt utan moln.
– Det är riktigt imponerande, med bergen i bakgrunden och solen. Det är ett landskap som inte finns i Tyskland, konstaterar Martin Baumgarten.
Guiden Sara Hansson pysslar om hästarna och ser till att de har det bra och får lite havre att mumsa på under fikapausen.
På tillbakavägen får vi fler chanser att prova på tölt och tillbaka i stallet tar vi hand om hästarna som verkar nöjda efter ridturen. Martin Baumgarten tyckte om sin första gång på hästryggen.
– Det var jätteroligt, mycket lättare än jag trodde, jag trodde att det skulle vara mer komplicerat. Men jag tyckte om det väldigt mycket. Pausen med eld och kaffe var också mycket trevlig.
Midnattssolsturen tar ungefär tre timmar och man rider cirka åtta kilometer totalt. För den som vill rida lite längre finns halv- och heldagsturerna i Nikkaluokta som är väldigt populära.
– På heldagsturerna har vi lunch ute och bygger hage för hästarna uppe på kalfjället. Det finns även längre turer på tre dagar och en veckotur också, säger Sara Hansson.
Midnattssolsturen kan man rida från slutet av maj till mitten av juli.