Mycket talar för att centerpartisten Gunnar Selberg, som valt in Moderaterna, Kristdemokraterna, Sjukvårdspartiet och Nya Kirunapartiet i samarbetet, kommer att axla rollen som kommunstyrelsens ordförande eller kommunalråd, under nästa mandatperiod. Selberg har under lång tid kritiserat sittande kommunlednings hantering av kommunens ekonomi. "En ekonomi i fritt fall" är en återkommande beskrivning från Selbergs sida. Men kommunens ekonomichef är av en annan åsikt.
– Vi har en stabil ekonomi. Vi har kunnat göra stora investeringar, större satsningar (se faktaruta nedan). Det är stora satsningar och det är för att vi kan, säger Gun Nilsson.
Finns det några problemområden idag?– Ekonomiskt sett skulle jag vilja säga att vi står inför samma utmaningar som hela Sverige gör. Vi kommer vara tvungen att göra besparingar eller effektiviseringar. Men det är ju inget oroväckande. Det är skatter och statsbidrag som börjar mattas av. Vi har inte de stora summorna som har varit tidigare. Vi har en demografiutveckling med barn och unga och äldre som utvecklas väldigt fort. Våra pengar som vi får utvecklas inte lika fort. Det blir ett gap mellan våra barn, unga och äldres behov och våra intäkter, säger Nilsson.
Skulle du säga att Kiruna sticker ut på det sättet?– Det tycker jag inte. Jag tycker att vi klarar det bra. Om man nu pratar pengar i börsen så har vi klarat av att ha en överskottsbudget på 12 miljoner. Det är inte tillräckligt som buffert och vi skulle behöva ha en ännu bättre men vi har en. Det är ju som en privatekonomi. Om det händer något oförutsett så ska man ha en buffert. Om kylskåpet går sönder så är det ganska bra att ha pengen på banken. Det är också så en kommun funkar.
Är Kiruna kommuns ekonomi i fritt fall, enligt din mening?– Jag tycker inte Kiruna kommuns ekonomi är i fritt fall. Jag tycker vi har en stabil ekonomi med utmaningar som andra kommuner. Det är ju många som säger: "Jaha, täcker ni alla hålen med stadsomvandlingsmedel". Det gör vi inte. Vi är en av kommunerna som revisorerna har berömt för att vi försöker visa så tydligt som möjligt att vi klarar oss på våra skattemedel och statsbidrag.
Finns det fog för att säga att Kiruna ska höja skattenivån?– Jag vill inte uttala mig om skattenivå. Det är en politisk fråga. Men generellt kan jag säga att vi har en hög skatt i vår kommun. Det är för att politiken vill ha en hög ambitionsnivå. Vi har bra lärartäthet, vi har bra bemanningstäthet i vården. Det ser vi när vi tittar på det gentemot riket, säger Gun Nilsson.
Hur stort är underskottet?– Kultur- och utbildningsförvaltningen prognostiseras minus 22 miljoner för i år. Socialnämnden prognostiseras minus 8 miljoner, men den siffran kan bli lägre. Det kan låta alarmerande. Men det beror på hur besluten tas och vilka ambitioner som finns. Man kanske måste ändra på riktning i ambitionerna. Det handlar inte om att vi inte klarar av verksamheten. Det handlar om att åtgärder och beslut måste tas som inte är tagna, säger Nilsson.
Men en budget är ju någonstans ett uppskattat tal. Kan man inte justera den uppåt?– Jo, vi har 12 miljoner i överskottsbuffert, enligt målet. Man kan fördela ut dem. Men är det ekonomiskt ansvarsfullt? Det är ju en politisk fråga. Sittande ledning har valt att ha det här överskottsmålet. Man vill att om det händer något i kommunen så ska det finnas ekonomiska resurser. Du ska ju kunna betala dina investeringar. Du måste ta ansvar.
Har ni påbörjat samarbetet på något sätt med den nya kommunledningen?– Jag har inte blivit inblandad än.
Politiska inriktningen kan komma att se diametralt olika ut. Hur ser du på det?– Som tjänsteperson styrs jag av lagar och regler och redovisningen ska vara rätt och riktig. Politiken styr och jag ger dem beslutsunderlag och konsekvensbeskrivning av förslagen. Sen är det politikerna som tar besluten.