Numera får bara försvarsmakten, och samarbetande myndigheter, använda sig av helikopterflygplatsen.
Länsstyrelsen och Fortifikationsverket skrev ett nytt avtal för tre år sedan. Vilket innebär att helikopterflygplatsen, som består av flera platta grusytor bredvid varandra, inte får användas av andra än försvaret och samarbetande myndigheter.
Det är tomt när vi är där. Men i ögonvrån syns en röd helikopter lyfta en bit bort.
Civila helikopterbolag och de som använt sig av dem i sin näringsverksamhet har nu ingenstans att stå. Det innebär att det lyfts och landas helikoptrar lite här och där i och omkring byn.
Hans-Olof Landström, ordförande i Gabna sameby, berättar att det blivit rörigare med helikoptertrafiken.
– För de från oss som ska flyga ut blir det besvärligare. Kallax flyg står i Riksgränsen nu. Men sedan är ju största problemet på våren, då det är många bolag som lyfter ut folk.
Kallax flyg har påverkats hårt av ändringen. Deras helikopter som används för flygningar i Abiskoområdet står numera parkerad i Riksgränsen. De gör flygningar åt bland andra turister, turistföretag, myndigheter och samebyar.
– Det har ju varit en typ av ordning tidigare men den har vi tappat. Vi har haft ett markarrende från Försvarsmakten men så blev vi av med det. Länsstyrelsen och kommunen måste ta tag i det här, att visa en plats som vi kan använda, säger Sven Stenvall, vd för Kallax flyg.
Kan det inte vara bra med färre flygningar från Abisko, eftersom det rör sig om känslig fjällmiljö?
– Flygningarna blir nog till ändå, men som det är nu blir det längre helikoptertid i luften. På så sätt är Abisko strategiskt viktig. Ju kortare tid vi är i luften desto mindre bullrar vi, och samma med miljöpåverkan.
Ett stenkast från helikopterflygplatsen ligger Abisko mountain lodge. Dick Johansson och hans fru Mina har tagit emot turister där i 30 år. De använder sig av civila helikopterbolag under sommaren men framförallt på vårvintern, med heliskiing.
Dick Johansson vet ännu inte hur vintern blir. "Det skulle vara ett inkomstbortfall, men vi anpassar oss."
– Den här vintern löste vi det så att vi använde vår parkering som helikopterlandningsplats. Men det var ju inte populärt varken hos bybor eller Transportstyrelsen. Så då landade vi på sidan av den befintliga flygplatsen. Du hör ju själv, det är lite Kafka. Där landade vi i mossan. Det kommer inte fungera i år.
Han säger att om situationen inte löses så måste de kanske stänga två veckor tidigare, och inte alls erbjuda heliskiing till nästa vår.
– Jag vet att helikopterskidåkning är kontroversiellt, och jag har förståelse för att det finns viktigare verksamhet. Men det är det vi pysslar med på vårvintern. Vi har sjutton anställda här. För oss är det en viktig inkomst.
Höstfärgerna pryder Abisko. Det är fortfarande turisttätt i byn. Det har gått tre år sedan arrendeavtalet skrevs.
– Vi har ett avtal med Länsstyrelsen om att nyttja platsen för vår trafik, vi har inte möjlighet att låta civila flyga, säger Henrik Olsén, flygplatschef vid försvarets helikopterflottilj.
Det fungerade ju förut?
– Jag vet att man ärvde någon överenskommelse med Kallax flyg att de fick flyga, men nu har vi ett avtal och miljötillstånd för vår verksamhet. För vår verksamhet är det tillräckligt som det är nu. Polisen kan också flyga från platsen. Det är väldigt tråkigt för civila operatörer att de inte har någon plats att flyga från. Men det är inte på vårt ansvar.
Upplever ni att det är rörigt?
– Inte som vi märker. Men de bullerklagomål som kommer in handlar om att det flygs och landas på vägkorsningar och på olika platser. Det är inte vår trafik det handlar om. Det är på grund av att det inte finns någon särskild plats för de civila operatörerna att flyga från.
En eftertraktad plats, helikopterflygplatsen i Abisko.
Länsstyrelsens ansvarige chef, som skrev under avtalet, bekräftar försvarets bild av situationen.
– Det fungerade inte längre. Det sammanblandades bränsletankar. För att de ska ha ordning behövs ett avtal som bara gäller deras verksamhet. Det finns inte plats för den civila verksamheten där, säger Gunilla Manbré, enhetschef Länsstyrelsen.
Avtalet gäller fram till 2026, och rullar på om det inte omförhandlas. Hon säger att de haft mycket kontakt med Kiruna kommun om det här problemet, och att alla inblandade jobbar hårt med den här frågan.
– Det behövs en civil helikopterflygplats. Det är svårt med tillgången på mark och det är inte helt enkelt i Abisko eftersom det är inom ett samhälle. Om kommunen gör en översiktsplan och detaljplanelägger för helikopterlandningsplats, så är det ett stort stöd för oss. Alla vill samma sak, vi vill lösa det här.
Kirunas kommundirektör Johan Bergstad berättar att telefonen stundtals gått varm i ärendet. Han anser inte att det är kommunens uppgift att ordna en helikopterflygplats till civila operatörer, men säger att de har ett förslag på gång.
– Jag kan inte säga åt Försvarsmakten att tillåta civila flygningar när de inte vill. När det gäller heliskiing så känner jag inte att det är prioriterat. Det är en dyr nöjessport. Men till exempel Kallax flyg gör också flygningar för samhällsviktiga funktioner som Trafikverket, transporter och fjällräddning. Så det är viktigt att hitta en lösning.
Han berättar att de jobbar på en lösning som de snart kan presentera.
– Vi hoppas kunna återkomma om den så snart som möjligt, men då gäller det att den lösningen accepteras av alla parter, säger kommundirektör Johan Bergstad.
Abisko, både ett samhälle och en port ut i fjällvärlden.