Det handlar om ytterligare en pusselbit som visar att det neutrala Sverige efter 1942 i hemlighet hjälpte till att motarbeta den tyska krigsmaskinen i Norden. Bakom upptäckten står den militärhistoriske författaren Lars Gyllenhaal från Rosvik som i veckan har avslöjat en tidigare okänd spionbas i Norrbotten i tidningen Soldat och Teknik.
– Det känns overkligt. Även om det är tragiskt med krig kan jag inte sticka under stolen med att det är kul att utreda sådana här tips, säger han.
Men vi tar det från början. Först efter millennieskiftet blev det allmänt känt att Sverige längst i norr hjälpte den norska motståndsrörelsens kamp mot Nazityskland. Insatsen, som kallades Operation Sepals, gick ut på att i största hemlighet stärka det norska motståndet längs den svenska fjällgränsen under åren 1943-45. Bakom det hemliga samarbetet stod underrättelsetjänster i Sverige, Storbritannien och USA. Inte minst OSS som några år senare blev CIA. Tack vare operationen kunde norska elitsoldater och agenter bo i Svenska Turistföreningens stugor och sabotera och spionera på tyskarna i fjälltrakterna, framförallt från Norrbotten.
I centrum stod de tre nu avlidna Kirunabröderna Fahle, Gunnar och Birger Isberg, som arbetade åt den svenska underrättelsetjänsten C-byrån. Men före sin död i juli 2017 antydde Gunnar Isberg till Gyllenhaal att det fanns ytterligare en spionbas i Norrbotten där mellanbrodern Birger varit agent. Till saken hör att Birger själv inte velat prata om sin roll under kriget fram till sin död 2015. En tystlåten doldis som inte ville ge intervjuer.
– En hedersman. Han tog på väldigt stort allvar att han hade avgett ett tysthetslöfte. Då spelar det ingen roll om det gått tio år eller 70 år. Han höll den ända till slutet.
Men Birger skrev ned sina krigsminnen före sin död. Anteckningarna lämnades till Gyllenhaal via hans son och bilden klarnade. Den okända spionbasen fanns i Naimakka – en pytteliten by längs den svensk-finska gränsälven ovanför Karesuando.
– För att verkligen få klarhet i det här så var jag tvungen att fara dit.
På plats i Naimakka i höstas blev det jackpot. Inte nog med att stugan fanns kvar, dessutom fanns ett levande vittne som ännu minns spionerna och som själv fortfarande bor kvar i stugan 2017: Åke Siikavuopio, 80.
– Han kan mycket väl vara den sista i livet som minns det här genom att han var barn då. Men ändå tillräckligt gammal för att ha bra minnen.
Med hjälp av vittnesmålet och Birgers anteckningar har Gyllenhaals bild har klarnat. Birger Isberg bodde i familjens hus med minst en norsk agent. Spionerna var förklädda till svenska gränspoliser med täcknamnen "Björk" och "Alm". Och de hade första parkett in mot det tyskockuperade Finland. Vid det här laget, 1944, hade kriget vänt och blivit Lapplandskriget. Finland och Tyskland hade riktat om sina vapen mot varandra. Tyskarna gick efter den brända jordens taktik och lämnade en enorm förödelse i norra Finland.
Liggandes i snödrivor kunde spionerna spana på hur den tyska krigsmaskinen rörde sig längs finska Lapplands då strategiskt viktigaste väg: flaskhalsen som i dag heter E8 och som byggdes av sovjetiska krigsfångar. Att få veta hur många tyska soldater som rörde sig längs vägen var ovärderlig information för de allierade under kriget, menar Gyllenhaal.
– Det kan verka som en mindre uppgift men för den som håller på med underrättelsetjänst är truppförflyttningar av största vikt.
Observationerna kunde skickas vidare med hjälp av radioutrustning från stugan. Gyllenhaals tes är att spionrapporterna från Naimakka till London finns kvar i något brittiskt arkiv. Nu ska fler efterforskningar göras till en kommande bok om ämnet.
– Det var perfekt att ha Naimakka. Jag borde ha räknat ut det här tidigare för det är så logiskt.
1947 belönades Birger Isberg med en norsk frihetsmedalj av Kung Haakon.