I dagsläget finns det 24 barn fördelat på sju byar efter Nikkaluoktavägen som går grundskola i Kiruna, två till tre mil bort. De får skolskjuts. Men de fyra gymnasieelever som bor i byarna får det inte.
– I grundskolan så är det skolplikt, då måste kommunen lösa skjutsen, men i gymnasiet är det inte skolplikt och då är det inget måste för kommunen att lösa det, säger Krister Pounu (KD), som uppmärksammat problemet.
Om föräldrarna och barnet inte börjar jobb och skola samtidigt så blir det problem menar Pounu.
– Om man inte har möjlighet att byta jobb, eller man kanske inte vill det, då kan man inte skjutsa sitt barn. Då kanske barnet måste vara på skolan redan vid halv sex på morgonen eller så kanske alternativet att inte gå gymnasiet är frestande så man blir kvar hemma.
Även om det skulle finnas plats i taxin så får inte en gymnasieelev åka med.
– Det kan vara så att en taxibil har en grundskoleelev med sig men gymnasieeleven får inte åka med fast det är ett syskon, för att då blir det praxis för kommunen att de måste erbjuda alla gymnasieelever skjuts.
Att anlita en bil till för skolskjuts skulle enligt Krister Pounu kosta 300 000 kronor per år. Något som komplicerar till det ytterligare är att några av byarna ligger i Gällivare kommun, några i Kiruna kommun.
Krister Pounu är ersättare i gymnasienämnden och lyfte frågan under det senaste mötet.
– Där blev uppdraget att gymnasiechefen ska formulera ett brev till kommunstyrelserna till respektive kommun med en problemställning.
Gunnar Selberg (C) är ordförande i kommunstyrelsen i Kiruna. Han sitter också med i gymnasienämnden som ledamot.
– Om det går en bil som hämtar grundskolebarn från Nikkaluoktavägen så måste vi givetvis se till att det är möjligt för gymnasieelever att åka med samma bil i mån av plats. Det är ju självklart, vi kan inte ha tomma stolar och så måste föräldrar skjutsa in barnen istället, säger han.
När Selberg hör att det finns så många som 24 grundskoleelever och 4 gymnasieelever så blir han förvånad.
– Det låter ju som att man faktiskt borde gå med en stor buss. Det handlar inte bara om ekonomi, det handlar om miljön också.
– Det är klart att vi ska utnyttja stordriftsfördelar om det börjar bli så många som 28 elever. Men det kanske inte går med bara en vända upp och en vända ner i och med att det är små barn och större barn.