Gruvstaden från andra sidan gropen. Här är Kiruna sett från LKAB-skrapan.
Vi börjar intervjun med att ta hissen upp till den trettonde våningen i LKAB-skrapan i Kiruna.
Högst upp i det här huset har det tidigare bara varit ventilationsrum. Nu byggs det om till aktivitetskontor där man kan ha mobila kontor.
– Jag vill definitivt sitta här. Speciellt med det jag jobbar med, eftersom jag ska träffa människor från olika delar av LKAB, säger Robert Ylitalo.
Han har snart jobbat i två veckor för LKAB som senior transformationsledare på den nya avdelningen som heter just transformation. Kirunasonen Ylitalo, 54, kommer från ett jobb på kanadensiska CGI där han har hjälpt företag från hela världen att utveckla sin verksamhet.
– I grund och botten jobbar jag med förändringsledning och ledning. Varför behöver du göra något på ett nytt sätt? Är det på grund av konkurrens? Är det på grund av att din produkt är på väg att dö? Nu är det miljön som förändrar mycket.
På CGI var han med bland annat om att ta fram en digitalmodell av Kiruna, en Hidden City, för att minska riskerna när centrum flyttades.
Hans pappa jobbade i Tuollavaara, i Kirunagruvan och i Viscariagruvan. Även hans mamma arbetade på TGA och LKAB, så han kallar sig för gruvunge.
Det är inte första gången Robert Ylitalo jobbar för LKAB, men det var ett bra tag sedan…
– När det här blev klart så började vi titta på datum när jag skulle börja och kom fram till att det blir i september. I september 1989, just efter att jag hade gjort militärtjänsten, jobbade jag på LKAB. Då gick jag till förmannen och sa att: ”nej, jag ska nog börja plugga på universitet”. Det är 33 år sedan, så jag har haft ett 33 år långt studieuppehåll, säger han och skrattar gott.
På den andra sidan av gropen. Från sitt nya jobb på LKAB kan Robert Ylitalo blicka ut över Kiruna. ”Jag hade diskussioner med kunder på andra siden pölen kring det här med stora projekt, digitalisering och resan folk ska göra. Varför gör jag det på andra sidan pölen när jag skulle kunna göra det på andra sidan gropen?”, säger han.
Den nya avdelningen transformation, med över 270 medarbetare, ska ge förutsättningar för LKAB att förändra sitt sätt att arbeta under den gröna omställningen.
I sin roll ska Robert Ylitalo främst jobba med tre saker:
Hur LKAB ska tillämpa ny teknik och använda nuvarande teknik på nya sätt.
Hur man kan få människor att arbeta på nya sätt.
Hur man genom det kan skapa nya produkter och nytt värde.
– Man pratar om elektrifieringen, alltså miljövänligare, automatiseringen och digitalisering. Allt det där innebär att allt vi gör nytt ska vi vara automatiserat, digitaliserat och elektrifierat. Men det som redan tuffar på är det som finansierar framtidssatsningarna, så samtidigt som vi jobbar med framtiden, ska också befintlig verksamhet ställas om. Allt och alla är med på resan.
Med den gröna omställningen kommer också nya strategiska produkter. Restmaterial omvandlas till sällsynta jordartsmineraler och av de kan man göra mineralgödsel som tidigare har importerats mycket från Ryssland och Ukraina.
– Det blir inte bara effekten att man elektrifierar eller jobbar med vätgas utan det blir nya produkter. Och det är det som är otroligt häftigt.
Vad får dig att ta det här jobbet?
– Jag har nu en chans att vara med på den här resan. Folk får tycka olika om miljöhotet. Men för mig är det ypperligt verkligt att det här är ett jäkla problem. Nu gör man någonting rejält för att göra något åt det i stor skala. Och det är en resa jag vill vara med om. Det är värt oerhört mycket att bara känna det i hjärtat och kunna berätta det för sina barn och barnbarn. Jag var en del i det och försökte göra någonting.