"Gruvan är ingen trygg arbetsplats"
Gruvarbetarna vägrar kasta in handduken. - Nej, nej. Vi väntar fortfarande på förhandlingar, säger Göran Vanhatalo som arbetar med bergförstärkning i Kirunagruvan.
Enligt honom var stämningen i gruvan på tisdagen "bra men sammanbiten".
Vid tiderna för skiftbyte är grusplanen framför LKAB:s grindar numera belägrad av såväl lokal som nationell press. Samtliga gruvarbeterare som Kuriren talade med i ösregnet räknade med att fortsätta strejka tills kraven är tillmötesgångna, det vill säga ett lönepåslag med 4.000 kronor.
Farligare gruva
- Gruvan är ingen trygg arbetsplats längre, säger en gruvarbetare som inte vill säga sitt namn.
- Vi går djupare och bredare hela tiden men får ingen lönekompensation. Vi kan strejka länge om det behövs.
Göran Vanhatalo arbetar som bergförsträkare i gruvan och har varit LKAB-anställd i mer än 25 år. Han menar att den vilda strejken bottnar i LKAB:s oförmåga att lyssna på sina medarbetare.
- Det har byggts upp under flera år. LKAB säger att det är säkert att jobba under jord, men det släpper sten hela tiden. När förhållandena förändras är det inte längre motiverat att vi halkar efter i löneutvecklingen.
Återuppta arbetet
På frågan om han inte oroar sig över strejkens eventuella negativa konsekvenser, svarar han:
- Om vi alla får sparken må det vara hänt. Men LKAB kan inte hitta sådan här erfaren arbetskraft någon annanstans.
Eftersom strejken är lagvidrig, det råder fredsplikt, registrerar LKAB alla dem som arbetsvägrar. Så småningom hamnar den informationen på Arbetsdomstolens bord.
- Vi ska inte få ordning på det här med hot om Arbetsdomstolen utan genom förhandlingar, säger Harry Rantakyrö.
- Jag fortsätter uppmana medlemmarna att återuppta arbetet. Vi måste få ett slut på det här, LKAB måste ta sitt förnuft till fånga och svälja stoltheten.
Så jobbar vi med nyheter