Glaciären minskar i storlek
Storglaciären i Tarfala har haft ett tufft år. Avsmältningen blev kring metern. Och frågan hänger i luften: Trendbrott? Och ligger en växthuseffekt bakom?
- Men minskningen ligger ungefär kring en meter. Under tidigare år med stor avsmältning, som 1969-70, 1985 och 1988, har vi landat på det värdet.
Ogynnsamt väder
Vintern och sommaren 2006 var ogynnsam för glaciären som ligger nästgårds till Kebnekaise. I genomsnitt är dess tjocklek 95 meter. Vintern var nederbördsfattig och sommaren varm.
Trendbrott?
- Om man ser på vad som hänt nere i Alperna anpassades glaciärerna under 1900-talet till det varmare klimat som vi hade då i jämförelse med 1800-talet. Men någonstans i mitten på 1980-talet började avsmältningen i Alperna öka markant i en helt ny takt.
I Norrbotten blev glaciärerna i stället större från1980-talet. Nederbörden ökade nämligen och byggde på isen. En motsatt effekt.
Samma trendbrott
- Men nu har vi haft rätt många år med kraftig avsmältning här. Man kan egentligen inte säga att det är ett trendbrott. Fast möjligen är det så och risken finns att vi fått samma typ av trendbrott som i Alperna och i Nordamerika.
Per Holmlund är dock försiktig med vidare slutsats om orsaker. Exempevis växthuseffekten.
- Varför detta sker är den andra frågan. Även där får man säga att det inte går att hävda att människan påverkat klimatet bara med utgångspunkt från en varm sommar i Norrbotten. Men om människan påverkat klimatet är det just den här typen av förändringar som vi förväntade oss.
Mätserien på Storglaciären inleddes 1946 och är världens längsta i sitt slag.
Kan växa till sig
Möjligen kan en temperaturhöjning på 1- 3 grader under somrarna i norra Sverige får effekten att glaciärerna växer till sig. Mer nederbörd väntas och då kan glaciärerna växa.
Fast Per Holmlund påpekar att även om nederbörden i Kirunaområdets fjäll ökar med en meter snö hinner en varmare sommar ändå smälta bort den ökande snön.
- I svenska fjällen har vi inte så stora nederbördsmängder att en ökning av nederbörden får effekt. Däremot kan avsmältningen dämpas.
Dock kan en måttlig temperaturökning och en större nederbördsökning få kompenserande effekt.
Snöbristen en orsak
Peter Jansson är förståndare för forskningsstationen i Tarfala. Han säger till Kuriren:
- Året var speciellt. Medeltemperaturen i augusti var den högsta som vi mätt upp under de 60 år som mätningar utförts däruppe. Däremot var juli litet lägre.
Som nämnts tidigare var snöbristen en viktig orsak till att glaciären naggades i kanten.
- När vi öppnade stationen i juli såg det ut som det brukar göra i början av augusti.
Så jobbar vi med nyheter