Närmare tio år har gått sedan samhällsomvandlingen i Kiruna aktualiserades och innevånarna har mest hört talas om saken även om mycket hänt i det fördolda.
Men i onsdags var det dags för kommunledningen och gruvföretaget LKAB att presentera ett konkret avtalsförslag, GP2-avtalet, som förväntas bli antaget av kommunstyrelsen den 19 maj.
Avtalet mellan LKAB och Kiruna kommun handlar i pengar om 3,74 miljarder, där 350 miljoner ingår för oförutsedda kostnader. Det ska räcka till att bygga upp motsvarande funktioner, kvalité och volymer som finns i dagens Kiruna.
Ett projekt är också igångsatt som ska ge Kiruna landets lägsta fjärrvärmetaxa 2015 berättade Zackrisson.
Ersättningen betalar även för;
Kommunal infrastruktur och mark som måste ersättas, Kirunabostäders kommersiella lokaler och redan till sommaren startar separatförhandlingar LKAB – Kiruna kommun gällande en överenskommelse kring allmännyttans lägenheter.
Niklas Sirén, V, betonade just vikten av rimliga boendekostnader i Kiruna framöver.
- För att kunna hålla nere boendekostnaderna i hela Kiruna, måste vi först ha klartecken från Skatteverket på vilket sätt vi får använda pengarna och nu har vi ett avtal med LKAB som tydligt ritar upp att det är kostnad för nyproduktion som ersätts från LKAB och självklart ser vi framför oss att det kommer att gälla för allmännyttan också. Och det är inget snack om att vi inte måste kunna bygga upp det vi förlorat, säger han.
LKAB;s informationsdirektör Frank Hojem, berättade att fram till dags dato har LKAB avsatt åtta miljarder till samhällsomvandlingarna i både Kiruna och Gällivare.
- Vi gör avsättningar varje månad just nu för att klara hela åtagandet. Visst är vi bäst på att bryta malm men har klarat samhällsomvandlingsarbetet, som är unikt, fram till nu då vi sätter spaden i jorden, säger han.
Kristina Zackrisson var på det hela taget riktigt nöjd med överenskommelsen.
-Jag tror att det här avtalet blir bra för Kiruna. Vi ser redan att vi växer och hade vi haft bara haft bostäder hade ännu fler kunnat flytta till oss. Nu börjar vi bygga och inom tre år har vi ett överskott på bostadsmarknaden. Nu tittar vi också på allt för att hålla nere byggnadskostnader för att få rimliga hyresnivåer inom Allmännyttan. Det måsta finns någon slag rim och reson i det fallet, säger Kristina Zackrisson.