I dag består gruppen av tolv personer. Det handlar om både astronomer och rymdingenjörer. Ytterligare åtta personer kommer att rekryteras under året.
I förra veckan kom klartecknet till att bygga upp ett nytt rymdlaboratorium i Kiruna sedan Kempestiftelserna skjutit till 2,5 miljoner kronor till projektet.
– Min förhoppning är att delar av laboratoriet ska stå klart redan om ett år. Det kommer att ge oss möjlighet till att organisera en rymdfärd inom kanske sex år, berättar Reza Emami.
På 1920-talet började de första science fiction-romaner att översättas till svenska. Det handlade om äventyrsberättelser som utspelade sig i rymden.
100 år senare är fantasierna på väg att bli verklighet. Det främsta skälet är att delar av jordens naturresurser är på väg att ta slut. Nu riktas blickarna ut mot rymden.
Redan i dag satsas mångmiljonbelopp på att hitta sätt att utvinna sällsynta platinametaller som behövs i tillverkningen av elektronik, medicinsk utrustning eller på kärnkraftverk för att ta några exempel.
De senaste årens utveckling har fått Luleå tekniska universitet att öka sin satsning på rymdforskning. Via ett rekryteringsföretag handplockades professor Reza Emami från University of Toronto.
– Det är viktigt för LTU att ligga rätt i tiden och vara stark i områden som kan bli betydelsefulla i framtiden. Förr var spacemining något som man bara såg i Star Wars, men i dag ser vi att det är ett framtidsscenario som är riktigt spännande, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor på Luleå tekniska universitet.
Det största intresset riktas inte mot de stora planeterna utan mot asteroider som redan befinner sig i jordens närhet.
– För tio år sedan hade vi ingen kännedom att de här asteroiderna ens existerade. Vi kunde upptäcka planeter som finns flera ljusår bort, men vår utrustning klarade inte att utforska rymden i vår närhet. Många asteroider är för små för våra gamla teleskop, berättar Resa Emami.
I dag har forskarna kännedom om 800 asteroider med en diameter på minst en kilometer som befinner sig i jordens närhet. När det gäller mindre asterioder är antalet avsevärt betydligt högre.
– Våra beräkningar visar att en asteroid med en diameter på 100 meter kan innehålla lika mycket platinametaller som människan lyckats utvinna på jorden fram till i dag. Och då talar jag om en enda 100 meter bred asteroid. Det finns miljoner av dem i rymden.
I skrivande stund är två rymdexpeditioner på väg ut i rymden för att undersöka asteroider. Först ut är USA och Japan. Även Europa planerar för en rymdfärd som troligen inte blir av förrän 2020.
Det finns dock en rad problem kvar att lösa. Det första handlar om att identifiera rätt asteroid och lära sig hur dess omloppsbana ser ut.
De jordnära asteroidernas omloppsbana påverkas av solen, jorden och månen, vilket gör omloppsbanan oregelbunden och svår att förutse.
– Vi behöver lära oss mer om varje asteroid. Det förutsätter att vi kan studera dem i rymden Ett scenario som vi forskar på i Kiruna är om det är möjligt att styra asteroiden närmare jorden för att skapa en mer stabil omloppsbana. Å andra sidan kan det öka risken för att asteroiden ska störta mot jorden och förorsaka en katastrof, förklarar Reza Emami.
En möjlighet är att leta upp mindre asteroider som går att fånga in och ta ombord på rymdfarkosten.
Ett annat problem är att gruvbrytning förutsätter ett anrikningsverk i rymden. Att forsla malm från rymden till jorden skulle innebära astronomiska kostnader jämfört med att skicka ned några kilo platina eller volfram.
LTU-professorn är övertygad att anrikningsverk kan byggas på plats i rymden.
– Jag tror att de första byggnaderna kommer att byggas till rymdarbetarna. Tänk dig en byggnad som är tio gånger större än de nuvarande rymdstationerna. Den skulle kunna rymma 50 personer som sköter den automatiserade gruvbrytningen. Det låter som rena Star Trek?
– Det låter futuristiskt, men i just det här området finns allt som människan behöver för att överleva. Där finns asteroider som består av is. Det innebär tillgång till syre och vätgas. Om vi lär oss att ta till vara dessa isasteroider skapar vi förutsättningar för människan att leva i rymden.
LKAB har än så länge inte visat något intresse för forskningen.
– De har inget att vara oroliga för. Vi letar inte efter järnfyndigheter. I dag är LKAB upptagen med stora utmaningar, som exempelvis stadsflytten, men när vi kan visa upp framsteg så tror jag att de kommer att bli intresserade. Förr eller senare behöver vi koppla in gruvindustrin i vårt projekt. Gruvbrytning har fram till nu handlat om gravitation, men att hur ska en anrikning fungera i tyngdlöst tillstånd? Vi behöver gruvindustrin för att lösa det problemet, understryker Reza Emami.
Kan du uppskatta när gruvbrytning i rymden kan bli verklighet?
– Alla som nämner ett årtal levererar en gissning eller förenklar problemen. Det är omöjligt att sätta ett datum i dag. Jag tror att det kommer ta tre år innan vi färdigställt vår studie med att identifiera lämpliga asteroider. Sedan handlar det om att organisera en rymdfärd. Det är en härlig idé, men i praktiken återstår det en massa problem att lösa innan spacemining kan bli verklighet.