I oktober 2021 påbörjade Antero Ijäs sin anställning som chef för miljö- och byggnadsförvaltningen som underordnas miljö- och byggnämnden där ordförande är andre vice kommunalråd Sten Nylén (Sjvp). Det var då ett tidsbegränsat vikariat på 6 månader, sedan dess har det förlängts med två år. Vi har tidigare skrivit om Ijäs uppdrag att påskynda och förbättra handläggningen av bygglov. Kristoffer Johansson är en av de som slutat sedan Ijäs tillträdde (ett flertal personer har lämnat förvaltningen före Ijäs blev chef reds. anm.) och han riktar kritik mot flera delar av förvaltningschefens sätt att hantera byggloven. Antero Ijäs tillbakavisar den kritik som riktas mot honom.
Vid ärenden där beslut fattas på delegation, går du då till kommunledningen för att få inriktningen och uppmanar du sedan handläggarna att fatta beslut enligt politikens vilja?
– Det där är inte sant. Det är en inbillning. Det förekommer inte. Jag markerade när jag började mot kommunledningen, att när det gäller myndighetsutövning så blandar sig inte någon annan än nämnden i, säger Ijäs som i ett mejl efter intervjun understryker att det vore ett brott mot Regeringsformen för kommunledningen att lägga sig i enskilda ärenden.
En tydlig målsättning från den politiska majoriteten i Kiruna kommun är dock att bygglov ska beviljas oftare.
Hur ofta beviljar ni bygglov som på något sätt avviker från detaljplanen?
– De ärendena går oftast till nämnden och då tas de besluten av nämnden.
Ijäs själv har fattat 18 beslut på delegation sedan han tillträdde, i alla fall enligt de handlingar vi får ut vid begäran. Utav dessa är 16 beslut antingen startbesked eller slutbesked.
Ett av de ärenden där Ijäs beslutat om slutbesked rör en renvaktarstuga, där har slutbesked beviljats trots att bygglovet gått ut (ett bygglov gäller i fem år). Enligt lagen skulle ett nytt bygglov krävts.
– Men jag gick tillbaka och tittade på det ärendet och där har sökanden lämnat in ansökan i januari 2014. Först två år senare fick de bygglov. Det är väldigt dåligt hanterat av kommunen. Ska jag då straffa den personen när vi själva har klantat oss? säger Ijäs.
– Jag känner mig som en städgubbe som rensar och försöker förbättra. Men jag vet att jag har kirunaborna med mig och det räcker för mig. De är ytterst min uppdragsgivare.
Han tycker att det pågår en klappjakt mot honom som person.
– Jag tycker det är allvarligt. Det är en del av det här allmänna förtalet, som förs av en del mot mig, det är tråkigt att det är så.
I ett ärende där beslut fattats 1 april beviljas ett bygglov för ett uthus som ska bli 120 kvadratmeter. Detaljplanen tillåter 50 kvadratmeter. Då skulle avvikelse vara över 100 procent av vad detaljplanen tillåter. Men i beslutet framgår att Ijäs menar att det befintliga uthuset på 82 kvadratmeter ska räknas in. Då skulle avvikelsen vara 38 kvadratmeter, eller strax under 32 procent. Enligt Kristoffer Johansson ska inte uthuset räknas utan detaljplanen vara utgångspunkten.
50 kvadratmeter enligt plan men ni beviljar 120 kvadratmeter, hur är detta en liten avvikelse?
– Vi har bedömt att det är så.
Men det är över 100 procent av vad detaljplanen tillåter?
– Nänänä, de bygger ju om hela alltihopa tillsammans med grannen.
Det framgår inte av beslutet. Men kan du förklara hur det är en liten avvikelse?
– Totalt sett så har vi ansett det. Det är såna här avvikelser som kommer till oss. Klart att vill man vara överbyråkratisk och motsätta sig att kirunaborna får bygga när man har dåliga detaljplaner så kan man det. Jag tycker inte man ska straffa dem.
Ijäs säger här att han inte kommer ihåg alla detaljer, men när han får uppläst delen med det befintliga uthuset så säger han att den avvikelsen på 38 kvadratmeter är liten. Men han förklarar aldrig hur de kommit fram till den bedömningen. Till sist säger han:
– Jag behöver inte motivera det för dig.
Grannarna har inte motsatt sig saken enligt bygglovsansökan. Ijäs säger att ärendet gammalt och har varit uppe i nämnden tidigare. Men just detta beslut har fattats av Ijäs på delegation och inte i nämnden.
Du nämnde att Kiruna har dåliga detaljplaner, vad menar du med det?
– Det finns jättemycket konstiga detaljplaner med mycket prickad mark och mycket konstiga regleringar för att bygga på gamla fastigheter till exempel. Då ställer jag mig frågan ska vi straffa kommunens medborgare för det?
Men kan kommunen inte detaljplanera om då istället för att släppa igenom avvikelser?
– Det är en jättelång process att få igenom detaljplaner nu med stadsomvandlingen. Kirunaborna har väntat i flera år på bygglov.
Har du någonsin sagt till en medarbetare att om de inte gör som du säger så köper du ut dem?
– Nej. Det där är inte sanning, jag vet att det sprids en massa lögner. Jag vill att folk i Kiruna ska få bygglov och snabbare hantering, sen är det inte alla som tycker om det. Jag struntar i de åsikterna helt och hållet.