Renskötselkonventionen är riktlinjer mellan Sverige och Norge som reglerar hur den gränsöverskridande renskötseln får bedrivas. Sedan 2005 har Sverige och Norge varit utan en renskötselkonvention, istället har Lappkodicillen från 1751 fått träda in. 2009 presenterades ett nytt förslag till renbeteskonvention men missnöjet var stort från samiskt håll. Regeringen har fortsatt att jobba med förslaget och nu har det varit ute på remiss igen.
– Vi har gett ett remissvar där vi inte tycker att man ska anta förslaget som ligger nu, säger Jörgen Jonsson, förbundsordförande Svenska samernas riksförbund, SSR.
Det är områdesprotokollet, alltså delen som ska reglera hur markerna ska fördelas mellan Sverige och Norge, som SSR är mest kritisk till. Enligt förslaget ska staten kunna tvångsinlösa mark som tillhör samebyar på svenska sidan.
– Där anser vi att det är samebyarna och renbetesdistrikten sinsemellan som ska komma överens om hur man ska fördela nyttjandet, säger Jörgen Jonsson.
Inte heller Sametinget är nöjd med hur förslaget ser ut. Anders Kråik, Samerna, menar att bristerna från 2009 års utredning kvarstår, och att tvångsinlösen av marker är ett sätt att försöka rätta till de bristerna.
– Men då hamnar man ju i en helt annan frågeställning. På svensk sida ska mark för samebyar, som har ett eget behov av att nyttja marken, exproprieras för norsk renskötsel. Det vill säga att man etablerar norsk renskötsel utan att det föreligger någon egen rättslig grund för den etableringen, utan det ska exproprieras, säger Anders Kråik.
Han menar att man då kommer ifrån renskötselkonventionens grund som är att trygga de svenska samernas renbetesmarker i Norge enligt Lappkodicillen.
– Det öppnar ju också för principen att om man skulle kunna expropriera mark för svenska samer så skulle den principen kunna vara vägledande i många andra frågor där det rör markrättigheter för renbete.
Även Länsstyrelsen i Norrbotten säger nej till att ratificera konventionen. Enligt yttrandet ser de gärna en konvention, men att det kräver att villkoren i en konvention är fördelaktigare för Sverige och rennäringen än vad Lappkodicillen är. "Så bedöms sammantaget inte vara fallet med det föreliggande konventionsförslaget", skriver Länsstyrelsen i sitt yttrande.
maria.unga@norrbottensmedia.se