Forskarförening ger tips
Funderar du på att börja släktforska?Under hela Rallarfestveckan kan man få tips och råd i ämnet av Kiruna forskarförening.- Det är som att lägga pussel utan kantbitar,säger släktforskaren Gunvor Hjärtström.
- Det är en ökande folkrörelse, säger Rune Henriksson, ordförande Kiruna forskarförening.
- I och med den nya tekniken blir släktforskningen mer och mer intressant. Men för bästa resultat bör man använda både de nya och gamla metoderna.
Ett vanligt exempel på en gammal metod är förstås kyrkböckerna. Forskarföreningen har mikrofilmer över kyrkböcker från samtliga församlingar i Norrbottens län, men de har också ägnat sig åt egen dokumentation.
Expert på släktforskning
- Vi har registrerat och fotograferat alla gravstenar i Kiruna kommun. Den dokumentationen kommer ha ett stort historiskt värde i framtiden, säger Rune Henriksson.
Gunvor Hjärtström, bördig från Junosuando men bosatt på Lidingö, är något av en expert på ämnet släktforskning. Hon har bland annat arbetat på Sveriges släktforskarförbund och minns med tydlighet när hennes intresse för genren väcktes.
- Det var en lördagsmorgon i juli 1995 och sedan dess har jag hållit på. Det är som ett gift och det finns inget botemedel, man kan helt enkelt inte lägga av när man väl börjat, säger Gunvor Hjärtström och suckar över det faktum att dygnet har alldeles för få timmar för en släktforskare.
- Det är som att lägga pussel utan kantbitar. Någonstans måste man acceptera att arbetet aldrig blir färdigt.
Stort intresse
Gunvor Hjärtström tror att det ökade intresset för släktforskning beror på vår tids levnadssätt.
- Vi lever inte längre tillsammans i flera generationer och har därför tappat kopplingen till de tidigare leden.
Men hon uppmanar inte de nyfikna att springa direkt till kyrkoböckerna. Gunvor Hjärtström menar att man i första hand ska lyssna på människors berättelser.
- Jag uppmanar verkligen folk att berätta sin historia. Kyrkoböckerna och annan dokumentation finns alltid kvar, men människor försvinner.
Från sina barnbarn räknat har hon själv kunnat spåra 28 generationer bakåt i tiden. Ett massivt arbete som kräver ett ordentligt ordningssinne, noggrannhet och mycket tålamod.
- Och källkritik är a och o om man vill hitta rätt anor och inte hamna fel.
Men släktforskning handlar inte bara om namn och familjeförhållanden. Med efterforskningarna följer en rejäl lektion i svensk historia.
- Kyrkoböckerna ger oss en bra bild över hur det var förr i tiden. Jag känner ödmjukhet över hur tidigare generationer hela tiden kämpat för att nästa generation ska få det bättre, säger Gunvor Hjärtström.
Så jobbar vi med nyheter