Det förre kommunalrådet tycker inte att staten ska behöva gå in och hjälpa kommunen med bland annat avskrivningskostnader.
– Det är pinsamt. Avskrivningarna kan inte komma som en överraskning. Vi lämnade över med ett överskott på 46 miljoner. Om vi ska få hjälp för att vi ska växa, då måste alla andra kommuner också få hjälp av staten, säger Gunnar Selberg (C).
Ett annat problem som vuxit under åren är kommunens skulder. Kiruna har 2,5 miljarder kronor i lån. Låneskulden har ökat under lång tid, bland annat under förra mandatperioden.
Hur ser du på att ni satt er i den situationen?
– Det är ju för att vi fått för lite betalt av LKAB. Vi drev linjen nyckel mot nyckel. Men man får ha överseende med dåvarande kommunledning, som tecknade avtalet 2014, hur skulle man veta det här? Badhuset har dragit iväg i kostnader, säger Selberg.
Kirunapolitikerna har på senaste kommunfullmäktigemötet, när man beslutade om mer pengar till badhusprojektet, beslutat att begära 210 miljoner kronor från LKAB till badhuset på grund av vad man anser är underfinansiering.
– Vi ska efterfakturera LKAB med 210 miljoner kronor. Om vi skulle återuppbygga precis det vi hade så hade det med dagens krav kostat 400 miljoner kronor, i Stockholm. Säkert mer här, säger kommunfullmäktigeledamoten Gunnar Selberg (C).
LKAB:s presschef svarar via mail att avtalen slöts mellan LKAB och kommunen efter gemensamma bedömningar av kostnaderna.
– Vi har inte fått se något underlag på vad det är för pengar som skulle saknas från oss. Riksrevisionen har 2017 granskat våra utbetalningar och då fick vi kritik för att vi betalade för mycket till kommunerna. Finns det något som kommunen missade att ta upp i avtalen med oss måste vi förstås diskutera det, skriver presschef Anders Lindberg, LKAB.
När det gäller det prognostiserade underskottet i kommunen på 116 miljoner kronor för 2023 har kommunstyrelsen uppdragit de nämnder som går mot ett underskott att återkomma med förslag till handlingsplan.
Enligt nuvarande kommunalråd Mats Taaveniku (S) tar de upp de 210 miljonerna i samtal med LKAB.
– Sådana här processer tar tid. Den rapporten som Anders nämner tar också upp att minerallagen inte är anpassad till att flytta hela samhällen. Självklart kommer vi se över i de kommande avtalen att ersättningarna minst täcker de kostnader som vi kommer att ha.