Fjällmyrar hotar miljön

Den globala uppvärmningen sätter nu sina spår på fjällmyrarna ? de tinar.
Resultatet blir att växthusgasen metan frigörs i
atmosfären. På sikt hotas därför hjortronens favoritplats, palsmyren.

KIRUNA2004-09-23 06:30
Linda Alfredsson
Vegetationen på fjällmyrarna förändras. Permafrosten, det vill säga mark som är konstant frusen i minst två år, har börjat tina vilket får förödande konsekvenser för palsmyren.<br>Bryts ner<br>När myrmarkerna töar börjar gammalt biologiskt material att brytas ned och växthusgasen metan frigörs.<br>Metan är en biprodukt vid boskapsskötsel och risodling men den största utsläppskällan är faktiskt de nordligt belägna myrmarkerna. Växthusgasen metan verkar där till 25 gånger starkare per molekyl än koldioxid.<br>Anledningen till att marken börjar tina är den ökade uppvärmningen av jorden.<br> ? Om uppvärmningen fortsätter och permafrosten försvinner helt är palsmyren hotad. Och på palsmyren trivs hjortronen som bäst, säger Torben R Christensen, professor vid Centrum för Biogeosfärsvetenskap, Lunds universitet.<br> ? Men förutom en förlorad biotop innebär det också en påskyndning av växthuseffekten, Torben R Christensen tillhör dessutom den grupp forskare vid Vetenskapsakademins forskningsstation i Abisko som studerat hur myrarna i all större utsträckning frigör metan. Man har tagit flygfotografier i infrarött ljus och mätt flödet av koldioxid och metan över området. Framför allt har mätningar gjorts på myrarna i Stordalen öster om Abisko och under de senaste 30 åren har alltså mängden metan i atmosfären ökat markant.<br> ? Många har nog en känsla av att fjällmiljön är stabil. Men den är i allra högsta grad dynamisk och känner snabbt av förändringar. När det sker en uppvärmning sker det även förändringar i naturen, säger Torben R Christensen.<br>För lekmannen låter myrfenomenet som ett talande exempel på en moment 22-situation: Tjälen luckras upp i myrmarken på grund av växthuseffekten vilket i sin tur leder till att en gas bildas som skyndar på växthuseffekten ytterligare.<br>?Unika förutsättningar?<br> ? Vi kallar det för postitiv feedback, förklarar Torben R Christensen.<br> ? Vi säger inte att det här är ett slutgiltigt bevis på att det sker en global uppvärmning på grund av växthuseffekten. Men vi konstaterar att en uppvärmning har skett och att detta är resultatet.<br>Liknande upptäckter som de i Stordalen har gjorts i bland annat Nordamerika. Men ingenstans har forskningen varit lika omfattande.<br> ? Det finns unika förutsättningar i Abisko. Där finns forskningsdata från flera decennier och vi har också kunnat koppla ihop permafrost med mätningarna av växtgasutbytet.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Kiruna