Lagändringen – att omvandla radio- och tv-avgiften till en skatt – som gör klart att myndigheten ska påbörja sin avveckling den 1 januari är inte klubbat och ingen regering finns på plats för att besluta om ersättningsjobb. Om ingen regering tillträtt innan onsdagen den 15 november läggs en övergångsbudget, där praxis gör att budgeten inte är särdeles politiskt färgad och uppgifter till Sveriges Radio Ekot förra veckan gjorde gällande att ersättningsjobben inte var budgeterade.
– Inte så konstigt kanske, vi får ändå respektera den demokratiska processen, säger August Taopjärvi, fackombudsman hos Unionen.
– Det som är mest frustrerande nu, men inte det som kommit fram i media, är att vi vet inte vad som ska hända och vi vet inte när det ska hända. Vi har en riksdag som ska fatta beslut om lagändring, men vi har ingen regering som ska fatta beslut om ersättningsjobben.
Vad önskar du dig just nu?
– Vi vill ha ett beslut från regeringen om ersättningsjobben, jag tror inte att något parti vill något annat än att ta fram jobben. Vi vill komma bort från pausläget i våra liv som pågått i två år och vi vill veta hur vår framtid blir. Om de tänkt avveckla våra jobb och sätta oss i arbetslöshet vill vi ha ersättningsjobb, säger August Tapojärvi.
Han berättar att de här två åren har varit oerhört kämpiga för de anställda på Radiotjänst vars öde legat i politikernas händer. Frustrationen och ovissheten har kostat på så pass mycket att en del hos personalen har blivit sjuka av att vänta på besked om sin framtid.
– Att vi levt med det här så pass länge och fortfarande gör det är inte hälsosamt. Folk blir ju sjuka utav detta. Våra liv är dessutom på paus, det är inte så lätt att gå till banken och be om ett huslån om man inte vet ifall man har ett jobb om x antal månader.
– Vi vet att vi kommer att bli arbetslösa, men vi vet inte om vi har några ersättningsjobb på plats när beslutet väl tas.
När löftena som landade i 120 ersättningsjobb via Skatteverket, Lantmäteriet och Statens servicecenter, från civilminister Ardalan Shekarabi (S) och bostadsminister Peter Eriksson (MP) kom i somras mottogs beskedet först med glädje och lättnad från Radiotjänst. Men lite av glädjen kom av sig när det stod klart att jobben inte var vigda enkom åt Radiotjänst-anställda utan, vilket lagen påbjuder, skulle gå ut på öppna marknaden.
– Den spontana reaktionen då blev ju också ovisshet och otrygghet. "Jaha vi är inte garanterade de här jobben", säger August Tapojärvi.
Men där har arbetsgivaren och facket tillsammans kunna sudda ut en del av otryggheten.
– – Genom omställningsavtalet och Trygghetsrådet har vi kunnat ge de anställda ett bra stöd inför den här övergångsperioden.
Även om de anställda på Radiotjänst varit oförmögna att påverka de ytter faktorerna – politikernas vilja – så säger August Tapojärvi att samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna har varit mycket bra för att minimera effekterna av de inre faktorerna såsom stress på arbetsplatsen.
– Det har fungerat jättebra på det sättet, tillsammans har vi tagit hand om varandra och det har funnits möjlighet att vara med och påverka sin vardag för de anställda. På så vis har det funnits klockrena förutsättningar för att hålla uppe hälsa och moral på arbetsplatsen. Två saker har varit avgörande, engagerade medarbetare och en engagerad arbetsgivare – det har gjort att vi haft ett klimat där man kan säga hur man mår och hur man tycker och att man har en arbetsgivare som lyssnar.