Med sina 25 år som projektledare varav de flesta i badhusbranschen, är Luleåbördige Krister Nordlander insatt i badhus och dess tillkomst. Han är sedan länge stationerad i Stockholm och har jobbat som projektledare med ett antal badhusbyggen genom sin konsultfirma. Senast avslutade han ett simhallsbadhusprojekt i Täby utanför Stockholm som han projektlett.
– Det invigdes i slutet av november, har samma storlek som Kirunas nya badhus, drygt 10 000 kvadratmeter och är av hög standard.
Slutkostnaden för badhusbygget i Täby landade på drygt 500 miljoner kronor.
– Det projektet har gått under samma tidsramar, ungefär med samma typ av index och påverkan av fördyringar på grund av Covid som Kirunas byggkostnader. Det är inklusive parkeringslösningar, infrastruktur, exteriöra lösningar samt alla kompletterade anslutningsavgifter, bygglovsavgifter, byggledning, byggherrekostnader. Det är inget markförvärv men det kostar ungefär en halv miljard. Kiruna, i min värld, borde inte ha kostat mer. Det här är ju mark som kommunen äger som inte är bebyggd sedan tidigare, säger Krister Nordlander.
– Det pratas mycket om Kiruna i branschen. Vi hör om det här projektet, reflekterar och tycker att det känns jättekonstigt hur man kan upparbeta så stora kostnader. Någonstans slukas det pengar som tar vägen till ett svart hål. Var försvinner pengarna?
Kommunalrådet Mats Taaveniku, (S), med kommunledning, har begärt en granskning och rapport över badhusekonomin. Samtidigt tog kommunfullmäktige beslut om att justera upp badhusbudgeten med ytterligare 80 miljoner så sent som i början av februari. Enligt Taaveniku ligger kvadratmeterpriset just nu på 80 000 kronor medan det normala kvadratmeterpriset för ett badhus i Sverige idag ligger på en betydligt lägre nivå.
– Ungefär 50 000 kronor per kvadratmeter ligger det på. Det där ökar med en par tusen varje år på grund av index, nu går det kanske ännu lite snabbare. Men även fast vi haft coronaår och prisökningar har vi ändå legat runt under 50 000 kronor per kvadratmeter. Kiruna badhus borde inte vara något undantag, om det inte är något lokalt byggindex för att det är extremt höga kostnader. Men det borde ändå inte dra iväg med 300 miljoner kronor jämfört med ett likvärdigt badhus i Stockholm, det är till och med så att man brukar lägga på några procent extra för att hantera Stockholmspriser, säger Nordlander.
Han vet vad det kostar att bygga badhusanläggningar och är oerhört förvånad över uppgiften att budgeten för badhusbygget nu är uppe i 800 miljoner kronor.
– Min bedömning är att det här är en anläggning som är jämförbar med Täby. Ett bra riktvärde tycker jag. Det är en påkostad anläggning med fin gestaltning, påkostad fasad och solceller i hela paketet. Bra vattenrening som har visat sig vara fantastiskt bra nu när vi har öppnat. En riktigt högkvalitativ anläggning som kostar lite drygt 500 miljoner. Utifrån det borde inte Kirunas projekt ha kostat mer än 500 miljoner.
– Jag tycker det är synd om man kastar bort skattepengar som man säkert kan ha använt till de nyttigare saker där uppe i Kiruna. Utan de 300 miljoner extra eller vad det nu kommer att handla om.
Han skickar med till Kiruna kommun att låta någon kolla utgifterna bakåt. Vad man betalat för exakt, punkt för punkt.
– De borde anlita någon som tittar på: Vad är det man betalar ut varje månad egentligen? Hur ser protokollen ut? Vem har attesterat det där? Vem har godkänt det? Varför? Stämmer det överens med den betalplan vi hade? Hur ser avvikelserapporteringen ut? Att helt enkelt se vad pengarna gått till i detalj, då kommer man att se det tydligt, säger Krister Nordlander.
Det handlar om att få klart för sig varför man skjuter till mer och mer pengar där det inte ska behövas.
– Vi pratar om detta i branschen och den allmänna uppfattningen är att det är någonting som inte riktigt stämmer. Det behöver inte betyda att det förekommit olagligheter, det måste man också vara tydlig med. Det kan bara vara... Ja, jag tror att det är de har inte haft koll men det är inte olagligt att vara inkompetent, säger han.