Enligt Jörgen Olsson, styrelseordförande för Copperstone, har bolaget intensifierat borrningar i området samtidigt som bolaget börjar ha underlaget som behövs för att ansöka om ett miljötillstånd.
– Borrningarna ger oss information om vilken som är bästa startpunkten för gruvan. Tanken är att kunna utvinna så mycket mineral som möjligt utan att behöva ta om hand om alltför stora gråbergsmassor, det för att kunna bygga upp ett positivt kassaflöde så tidigt som möjligt, säger han.
Det skulle inte vara första gången som det skedde gruvbrytning i Viscariasystemet. Historiskt har det producerats drygt 12,5 miljoner ton malm från gruvan med en kopparhalt på 2,3 procent, vilket är en högre halt än Aitikgruvan i Gällivare. Från 1980 bröt LKAB koppar i området fram till 1985 då gruvan såldes till Outokumpu som drev den till 1996. Enligt de mätningar som genomförts i gruvan finns en malmkropp på 52,4 miljoner ton innehållande koppar i olika former motsvarande 608 900 ton.
Viscariagruvan är enligt Michael Mattsson, vd för Copperstone, fortfarande klassad som ett riksintresse för mineraler och det tror han är en av anledningarna till att de fått tre godkända koncessionsavtal, även om ett av dem överklagats. Men för att gruvan ska kunna börja bryta malm krävs ett miljötillstånd.
Efter att malmbrytningen upphört har gruvan vattenfyllts som en del av återställandet. En miljöskuld som Copperstone i framtiden kommer ärva från Outokumpu. En nöt som bolaget behöver knäcka om de ska komma åt de områden med höga kopparhalter som finns i de gamla gruvsystemet. För att göra det behöver bolaget veta hur vattnet ser ut.
– Det vi vet är att vattnet behöver tas ut på något sätt och nu försöker vi identifiera det bästa sättet att göra det. Ett sätt hade varit att kunna använda det vid anrikningen av kopparn, då det är en vattenintensiv process, säger Michael Mattsson.
Bolaget har ungefär åtta heltidsanställda som är involverade i borrningen eller ansökan om miljötillståndet vid Viscaria, utöver personal som är anställd vid gruvan i Arvidsjaur. När gruvan når maxkapacitet på 20 000-25 000 ton per år, en produktion som motsvarar ungefär en fjärdedel av Aitikgruvans, kommer drygt 200 personer att behövas för driften.
Jörgen Olsson menar att ambitionen är kunna bryta malm i Viscaria år 2023.