Händelsen som sametingspolitikern och renskötaren Lars-Jon Allas är huvudmisstänkt i inträffade i slutet av mars 2018. Allas är ordförande i Talma sameby vars renskötselområde korsas av Tobaksleden som går från Jukkasjärvi. Ett hundspannsekipage stötte samman med renskötare och en dispyt ska ha uppstått. Guiden som ledde hundspannet ska ha hotats verbalt och med kniv samt parerat ett knytnävsslag från Allas. Lars-Jon Allas har berättat för Norrbottens Media att han ville få bort hundspannet, och medger att han hållit en kniv i handen, men ska inte ha uppträtt hotfullt eller våldsamt. Polis i Kiruna inledde en förundersökning och ärendet har letts av åklagare Henrik Wallin. Men på de tio månader från slutet på mars 2018 och början på februari 2019 februari har inget förhör med den huvudmisstänkte hållits.
Men det har gått nästan ett år, varför har inte detta förhör hållits?
– Jag har svårt att säga exakt i detalj var det beror på, delvis så beror det på att polisen har varit underbemannad vad jag förstår. Under perioder har man varit tvungna att fokusera på annat. Och tappat tempo, sen när man tagit upp saken igen har den misstänkte inte varit gripbar för förhör, varit på annat ort och så vidare.
Är det inte allvarligt att det dröjt så här länge utan att ni hållit förhör med den misstänkte?
– Det är allvarligt och det har dragit ut på tiden alldeles för länge. Det är otillfredsställande. Jag pratade med utredaren i förmiddags och jag sade att nu får de se till att det kommer till stånd ett förhör.
Misstänker ni att det varit så att personen undanhållit sig medvetet?
– Jag kan inte uttala mig om det varit någon medveten strategi. Men under perioder har han, som jag förstått saken, varit bortrest. Det har varit svårt att få tillstånd ett förhör. Det är olyckligt men jag har sett redovisningen av försöken från utredare och jag upplever det som skäliga förklaringar till att förhör inte hållits.
– Nu har jag tryckt på och har fått två datum där utredarna ska få till stånd ett förhör. Lyckas inte det får vi tänka i andra banor helt enkelt.
Henrik Wallin hänvisar också till geografiska förutsättningar som en orsak till att förhör kan dröja.
– De norra delarna av vårt län och även de inre delarna av landet ser ju ut så att – ibland händer saker på orter som är otillgängliga och det innebär långa resor för att exempelvis ta upp anmälan.
En realitet som inte går att bortse från, menar Wallin, och som gör saker och ting svårare att utreda.
– Jag kan ge direktiv om ett förhör i norra delen av länet då kan jag inte förvänta mig att det sker lika snabbt som om det vore ett rån som inträffat på en mataffär inne i Luleå. Jag förväntar mig att polisen i Kiruna jobbar med det och att det sker så snabbt och bra det bara går.
Sedan tidigare finns förhör med vittnen på plats som gett en samstämmig version av händelsen – men den misstänktes version är också viktig för åklagare att ta del av innan han kan besluta sig för att väcka åtal.
Äventyrar inte detta säkerheten i vad den misstänkte minns, du måste ju vara helt säker på att få till stånd en fällande dom innan du kan väcka åtal?
– Så är det ju såklart, minnet funkar som det går, det bästa är att genomföra förhöret så snart inpå händelsen som möjligt.
Hur påverkar det att det gått så lång tid?
– Det blir extra utmaningar för oss åklagare att ta fram den bevisningen i form av förhör som sker en lång tid senare. Det blir också extra svårt för rätten att hantera den situationen. Jag skulle såklart önska att vi aldrig ställdes inför det här problemet, men det är en resursfråga.