På en sameskola ges barnen möjlighet att använda sitt modersmål i lekar och undervisning. Även den traditionella samiska kulturen utgör ett större inslag än i vanliga skolor. 1993 startade sameskolan sin verksamhet på prov i Kiruna. Några år senare blev den permanent och i dag är det så populärt att gå på sameskolan att lokalerna är fyllda till brädden.
Fler väljer sameskolan
Hösten 2009 hade skolan 23 elever och 2010 var de 35 stycken, en ökning på drygt 50 procent. Förskolan är den som ökar klart mest.
- Det beror nog på att det finns väldigt många samer i Kiruna och jag tror att fler och fler kanske väljer sameskolan. Det finns ett underlag att ta av, säger Karin Vannar, ekonomihandläggare på Sameskolstyrelsen.
För att råda bot på problemet med platsbrist och slippa neka elever som vill börja på sameskolan har nu Sameskolstyrelsen ansökt om tilläggsanslag från Utbildningsdepartementet.
Baracker blir lösning
De hoppas få bygga ut skolan så att den klarar av ett större elevantal än i dagsläget. Något beslut om tillbyggnad finns inte i nuläget men till en början har fastighetsägaren meddelat att de kan lösa lokalbehovet tillfälligt med hjälp av en barack som ställs upp på skolgården. Det skulle kosta 900.000 kronor, det vill säga samma summa som tilläggsanslaget är på.
- Vi kan inte göra någon tillbyggnad, för det måste vi först ha pengar för. Det blir en tillfällig lösning fram till att vi ser om vi får några medel, säger Karin Vannar.
Större lokaler hade medfört att sameskolan skulle kunna ta in alla som vill börja, något som enligt Karin Vannar är viktigt.
- Det skulle innebära att vi kan utöka och att vi kan ta emot alla barn som vill gå på sameskolan. Nu kanske man inte kan det och det känns inte bra. Jag tycker att om det finns en sameskola så ska man kunna välja den.
Något beslut från utbildningsdepartementet har inte kommit och väntas tidigast i höstens budgetproposition.