De lärare som Kuriren talat med uttrycker stor oro över hur förslaget ser ut.
– Det är så stora förändringar på så kort tid, det känns inte bra. Eleverna är oroliga, vi är stressade. Alla förändringar är inte dåliga, men att få reda på något sådant hör innan semestern, det känns inte bra, säger en lärare.
– Det är ett hastverk, det här känns som skendemokrati, säger en annan.
– Var är vi till hösten? Kommer vi att finnas kvar? funderar flera av lärarna.
Roger Suup, ordförande för Kultur-och utbildningsnämnden säger att man inte vet vilka förändringar som sker i slutändan och vad de kommer att betyda för medarbetarna.
Strukturförändringen medför ökade kostnader för skolskjutsar, är det något man tänkt på i det här förslaget?
– Det är ju viktigt att göra en någorlunda god bedömning av hur stora de kostnaderna kan bli. Då måste vi väga det emot vilka andra kvalitativa förbättringar det kan vara. Det blir ju ett ställningstagande för politiken att göra när alla fakta finns på bordet, säger han.
Man är orolig över att barnen måste gå över trafikfarliga vägar och Suup säger att en bedömning måste göras. Man måste ta ställning till om det innebär en trafikfara och om man i så fall måste förbättra trafiksäkerheten på olika områden.
En fråga som ställts av flera lärare har varit varför de får reda på det här förslaget först nu.
– Det har handlat om att ta fram statistik, basfakta och se trender innan man börjar sammanfatta analyserna. Kring årsskiftet tog man fram konkreta förslag som man konkretiserar ytterligare. Det har inte funnits nåt att kommunicera förrän nu. Det här är fortfarande ett arbetsmaterial, inte ett slutgiltigt beslut, säger Suup.
Har man tänkt på arbetsmiljön för personalen?
– Arbetsmiljöaspekten finns alltid med, både den fysiska och den psykosociala. Huvudtanken är att stärka det kollegiala arbetet, skapa större förutsättningar och bättre arbetsmiljö.
På frågan om det inte finns ett ekonomiskt intresse bakom förslaget, säger Suup:
– Det är elevperspektivet som styr, hur vi kan öka kvaliten, förbättra likvärdigheten och ge eleven den utbildning som den har rätt till. Det kommer kanske att ha olika ekonomiska konsekvenser, både på plus och minus sidan. Det är definitivt inte ett huvudmål. Kvalité och likvärdighet är det absolut viktigaste.