"Det blir vår undergång"

Vittangi sameby har inga renar i Norge så för deras del behövs ingen renbeteskonvention. Trots det så är samebyn en av konventionens stora förlorare.

SLUTET FÖR SAMEBYN. "Blir renbeteskonventionen verklighet blir det slutet för Vittangi sameby", säger Tomas Unga. Här med hunden Axie.

SLUTET FÖR SAMEBYN. "Blir renbeteskonventionen verklighet blir det slutet för Vittangi sameby", säger Tomas Unga. Här med hunden Axie.

Foto: Åsa Poromaa

Kiruna2009-10-28 06:00
Åsa Poromaa 0980/831
Nyligen undertecknades renbeteskonventionen av ministrar från Sverige och Norge. Men avtalet har kritiseras hårt, inte minst av Tomas Unga från Vittangi sameby som har överlämnat samebyns egna konsekvensanalys till ministrarna.- För vår del behövs ingen konvention. Vi har inga renar i Norge och ändå är det vi som drabbas. Ingen vet hur länge den skogssamiska kulturen har funnits här. Ska den verkligen förintas nu på 2000-talet? undrar han.Vittangi sameby förlorar två sedvaneområden i konventionen - ett vid Saivomuotka i öster och ett i Skaittelandet i söder. - Tuolpukkagruppen förlorar hela vinterbeteslandet och Viikusjärvigruppen förlorar hälften, säger Tomas Unga och berättar att också Parkalombolo- och Pessinkigrupperna förlorar stora delar av höst-, vinter- och vårbetet. I dag har samebyarna i Vittangi och Muonio rättigheter i området. Det har inneburit en del konflikter, men på senare tid har samarbetet fungerat bra.Finns inte plats
Enligt konventionen ska också norska renägare in på området. Dagens under 10.000 renar kan bli betydligt fler.- Det går inte med fler aktörer. Antingen så måste vi sluta eller så slutar Muonio. Det finns bara plats för en av oss, säger Tomas Unga och berättar att fler renar i området slår hårt mot markägarna, vilket kan leda till nya konflikter.Leder till irritation
Renen går där den alltid har gått, oberoende av riksgränser och lagar. Så när hela konventionsområdet vid Saivomuotka, och delar av området vid Skaittelandet, stängslas in uppstår problem. Tomas Unga tror att renen antingen hamnar på konventionsområdet eller på betesområden som tillhör Gabna, Laeva eller Muonio samebyar. Det leder till irritation, ökade kostnader och försvårar insamlandet av renarna. - Det här blir vår undergång. Det går inte att bedriva renskötsel utan betesmarker. Vårt enda hopp är att regeringsrätten river upp regeringens beslut, säger Tomas Unga och fortsätter: - Det här är en civilrättslig fråga och vi har inte gett staten fullmakt att driva frågan. De har ingen rätt att förhandla om våra betesmarker, säger han som inte ger upp.
RenbeteskonventionenRenbeteskonventionen handlar om hur och var samebyar i Sverige och renbetesdistrikt i Norge får beta sina renar över riksgränserna. Den 7 oktober undertecknades konventionen i Stockholm av Sveriges jordbruks- och sameminister Eskil Erlandsson och Norges lantbruks- och matminister Lars Peder Brekk.Konventionen är ute på remiss. Remissrundan gäller lagförslaget, inte områdesprotokollet. Man kan alltså inte påverka de områden som berörs. Tanken är att konventionen ska godkännas av Sveriges riksdag och det norska stortinget under våren/sommaren 2010. En månad senare börjar konventionen att gälla.Samebyarna i Vittangi, Saarivuoma, Muonio och Talma har begärt att regeringsrätten ska riva upp förslaget.Vittangi samebyVittangi sameby är länets nordligaste skogssameby och består av grupperna: Tuolpukka, Viikusjärvi, Parkalombolo och Pessinki.Samebyn har 23 husbönder, varav 5 är kvinnor, 309 renägare där 115 är medlemmar samt 5.607 renar. Delar av Vittangi samebys områden ligger i naturreservat.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Kiruna