Sprickbildningen har gått överraskande fort och Kirunas nya sjukhus måste snabbas på. Kommunen vill att det byggs vid Nikkaluoktavägen, men först ska marken utredas djupare för att reda ut om det är möjligt.
Som vi berättat tidigare förhandlar Region Norrbotten med LKAB om ersättningen för att lösa ut sjukhuset. Men placeringen måste bli klar först, enligt Unto Järvirova. Han tycker det är svårt att göra en bra kalkyl så länge markförhållandena är oklara i den förmodat blöta terrängen nära Loussabäcken.
– Vi måste ta höjd för alla möjliga risker med en vattensjuk plats, då kostar det x antal miljarder. Men om man bygger på en torr och hög plats ser kalkylen helt annorlunda ut.
Med torrt och högt menar han marken som kallats alternativ 1, norr om E10 mellan gruvlavarna och golfbanan. Den högre terrängen skulle enligt regionen inte skapa problem för helikoptrar och dessutom heter markägarna Kiruna kommun och LKAB, till skillnad från den utpekade marken som delvis måste köpas loss från staten.
Unto Järvirova tycker det är bra att kommunen utreder en placering att erbjuda regionen, men att det är olyckligt att de uteslutit de andra redan. Han menar att kommunen "lägger alla ägg i en korg" och att sjukhuset riskerar bli dyrare än nödvändigt för skattebetalarna.
– Vi ska bygga ett sjukhus som ska stå i 80 år, då måste man tänka efter. Vi ska bygga för framtiden och då behöver man göra en gedigen utredning av vilka funktioner som ska finnas där, hur delarna ska sitta ihop och vilken plats som ger bästa ekonomiska möjligheten att få ett bra sjukhus.
Mats Taaveniku (S), som med stor sannolikhet blir Kirunas nästa kommunalråd, är kritisk mot att regionen inte kommit längre med sina planer. Han tycker att sprickbildningen inte kan ha överraskat någon, särskilt inte efter förra årets uppmärksammade sprickor på Hjalmar Lundbohmsskolan bara ett par hundra meter bort.
– Vi ville att regionen skulle ha en fördjupad förstudie klar till 2022 för att kunna bygga sjukhuset. Jag tror att både kommunen och regionen fått information om att sprickbildningen gått fortare, men regionen har inte skött det så bra, säger han.
Han har inte varit med i processen, men tycker det är märkligt att inte kommunen, regionen och LKAB satt ihop en samrådsgrupp.
– Nu är det viktigaste att man tittar framåt, sätter sig ner och ser hur man kan få action. Deformationszonerna kommer inte att vänta.
LKAB har satsat 20 miljoner kronor på en förstudie om sjukhusets innehåll och byggkostnad. Gruvjätten bekräftar att det finns ett finansieringsavtal och att pengar har betalats ut, men inte hur mycket.
Någon förstudie har inte presenterats.
Unto Järvirova menar att det handlar om kalkylen för vad det skulle kosta att bygga ett sjukhus med de funktioner sjukhuset har idag.
– Den kalkylen ligger till grund för våra förhandlingar med LKAB. Det är steg ett och den förstudie vi gjort, men eftersom det är mitt i förhandlingarna så tänker jag inte prata mer om den.
Vad sjukhuset ska innehålla i framtiden är en senare fråga.
– Det är en större fråga än att bara flytta det gamla till det nya. Vi har börjat den diskussionen, men finansieringen måste vara klar innan vi börjar dra på oss kostnader för någon part, säger Unto Järvirova.