Camilla Wennberg tränar Kirunas enda damhockeylag som består av flickor födda mellan 01-05-laget tillsammans med Stefan Uusitalo, Markus Wikén och Björn Karlström.
– Ann-Charlotte Lund Edeblom är lagledare och var den som startade upp laget och har gjort mycket för damhockeyn i Kiruna. Nu är den här för att stanna. Den var stark i Kiruna från 1980-talet fram till början av 2000-talet men därefter har den aldrig fått fäste med nya spelare vilket jag hoppas att det ska bli ändring på, säger Wennberg.
Planen är att det ska finnas tre lag i Kiruna. En tjejgrupp bland E-ungdom vilket är de yngsta barnen, ett utvecklingslag för 07-04 som ska spela i tjejligan och ett damlag för 03-äldre som kan spela i tjejtvåan.
– Tjejtvåan som vi spelar i nu är en utvecklingsserie. Vi måste ställa upp med ett helt lag, men har möjlighet att låna spelare mellan lagen ifall någon tex saknar målvakt. I Tjejligan som det yngre laget ska spela i nästa år kan man anmäla enskilda spelare till om vi inte får ihop ett helt lag, säger Wennberg.
För de yngre spelarna är det en bra träning att få träna med lagkamrater som är några år äldre, säger Wennberg.
– De får hårt motstånd redan från början och det är tuffa tjejer. De är helt orädda i matcher där de möter vuxna kvinnor. Sammanhållningen i laget är bra, men det svåraste är att hitta en rimlig nivå på träningarna eftersom det är så stor spridning både ålders- och storleksmässigt på tjejerna. Och att de har så olika mål. En del tränar för att det är roligt medan andra har fokus på SDHL, svenska damhockeyligan.
Två av lagets yngsta spelare är elvaåriga Agnes Brännvall och Alva Fjällborg.
– Jag har velat spela hockey ganska länge och var tre veckor när jag såg min första match så jag har varit intresserad hela mitt liv, säger Agnes.
– Det är bra och roligt. Det blir mycket tuffare motstånd, men det blir svårare när man möter de äldre i en övning, säger Alva.
Sara Martinsson går i nian och har tränat hockey sedan laget startades för tre år sedan. Förhoppningen är att kunna spela i SDHL.
– Vi kollade på killarnas träningar och tyckte att det såg jättekul ut. Från början var vi ungefär tio stycken men några har slutat. Det är skillnad att spela med de yngre men man får anpassa sig och ändå försöka göra sitt bästa och det går bra ändå. Vi har fått alternativet att gå hockeygymnasiet med enbart tjejer så det funderar jag på, säger Sara Martinsson.