Kommunen måste låna 300 miljoner för badhusbygget

Kiruna kommun måste låna drygt 300 miljoner kronor för att klara kostnaderna för nya badhuset. Det visar en färsk ekonomisk rapport över badhusets påverkan på Kiruna kommuns ekonomi. "Det är en jätteutmaning", säger kommundirektören Johan Bergstad.

Ny rapport presenterad. Kommundirektören Johan Bergstad är oroad över den påverkan som projektet har på kommunens övriga ekonomi.

Ny rapport presenterad. Kommundirektören Johan Bergstad är oroad över den påverkan som projektet har på kommunens övriga ekonomi.

Foto: Pär Bäckström/ Frilans

Kiruna2023-03-14 10:27

Rapporten som kommunens ekonomichef redovisat visar att badhuset står kommunen dyrt under många framåt. Enligt rapporten blir kostnaderna för kommunen mellan 21-31 miljoner årligen. 

– Det omfattar alla delar, fastighet, underhåll och drift. Det som inte ingår är avskrivningskostnader för huset. De tillkommer. Det här är en uppskattning, säger Johan Bergstad.  

Kostnadsökningarna för badhuset delas upp i tre delar; driftskostnader, avskrivningar samt finansiella kostnader. 

Kommunen måste låna cirka 314 miljoner kronor för att finansiera kostnadsökningarna. Uppgiften baseras på den senaste kostnadsprognosen. Kommunen lånar pengarna från Kommuninvest och lånet ska betalas tillbaka under byggnadens livslängd, det vill säga 50 år. 

Uppskattningen är att lånet kostar kommunen nära 9,9 miljoner kronor per år i ränta. Med en amorteringsnivå på nära 6,3 miljoner kronor kostar lånet kommunen 16,2 miljoner kronor årligen. 

Det är dyra efterspel. Enligt rapporten går det att slå fast att "den ökade ambitionsnivån och de ökade byggkostnaderna får sammantaget en relativt stor påverkan på kommunens ekonomi. Åtgärder kommer att behöva vidtas för att möta de ökade kostnaderna." 

De årliga utgifterna för badhuset som byggs i Kiruna nya centrum innebär att kommunen måste titta på var i organisationen som man kan spara på utgifter.

– Jag är mest orolig för hur det här kommer att påverka vår övriga verksamhet. Vi har bara en viss mängd pengar och det ska räcka till alla våra uppdrag. Vilka konsekvenser får det för annan verksamhet? Jag försöker identifiera områden där vi kan minska våra kostnader utan att det ska behöva påverka vår samhällsservice. 

– Kommunens lokalkostnader ligger på drygt en kvarts miljard per år. Finns det några fastigheter där vi kan minska kostnaderna och finns det några fastigheter som vi kan göra oss av med? Det är en jätteutmaning, säger Johan Bergstad. 

Den ekonomiska rapporten visar vad man metaforiskt kan kalla ett ekonomiskt magplask.

– Det råder det ingen tvekan om. Jag är inte mycket för eländesforskning. Däremot ska man lära av sina misstag. För ett år sedan fick vi igång en ekonomisk översyn av projektet och har koll, säger Bergstad.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!